Ångest

Ångest är den allmänna term som används för att beskriva en mängd olika ångeststörningar. Dessa störningar är vanligt förekommande i den allmänna befolkningen, och även om dessa tillstånd ofta går obemärkta förbi, kan deras symtom vara utmanande, inklusive hjärtklappning, svettningar och snabb andning.Lyckligtvis finns detbehandlingar som kan hjälpa personer med dessa tillstånd.

Vad är ångest?

Ångeststörningar är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna och drabbar cirka 33,7 % av befolkningen. Även om ångeststörningar är några av de vanligaste psykiska sjukdomarna kan de ofta vara underdiagnostiserade och underbehandlade. Dessa störningar gör att människor upplever känslor av nervositet eller panik och överdriven rädsla, liksom fysiska symtom som svettningar, snabb andning och hjärtslag, skakningar och många fler.

Forskning har visat att ångeststörningar har funnits hos människor sedan urminnes tider. Men med olika förändringsfaktorer som miljömässiga, sociala, politiska och ekonomiska förhållanden har förekomsten av ångeststörningar stadigt ökat över tiden. Numera är ångestsyndrom allmänt känt och erkänt som ett betydande problem för den psykiska hälsan.

Ångestsyndrom

Många människor upplever dagligen ångest eller nervositet, vilket är helt normalt. Människokroppen skapar naturligt en proportionell ängslig eller nervös känsla när man ställs inför faror eller hot. Dessa känslor kan ofta uppstå som svar på händelser i det dagliga livet. Till exempel kan situationer som en anställningsintervju eller första skoldagen utlösa dessa tillfälliga känslor, som kan vara så länge som situationen eller problemet kvarstår.

Det finns dock en skillnad mellan normal tillfällig ångest och ångestsyndrom. Ångest blir problematisk när de känslor och symtom som är förknippade med den stör det dagliga livet och aktiviteterna. När ångesten börjar hålla en tillbaka från sociala sammanhang, jobbmöjligheter eller någon annan typ av aktivitet kan det vara bra att söka professionell rådgivning.

Ångestsyndrom uppstår när en person upplever intensiv ångest regelbundet, ofta med varje händelse värre än den föregående. Det är vanligtvis en orimlig reaktion på orsaken eller kan till synes uppstå utan orsak.

Olika typer av ångestsyndrom

Det finns många olika typer av ångestsyndrom, alla med olika orsaker och utlösande faktorer. Följande lista innehåller de vanligaste tillstånden.

Generaliserat ångestsyndrom

Generaliserat ångestsyndrom, eller GAD, står för cirka 2% av alla ångestsyndrom hos vuxna under ett givet år. Namnet på denna sjukdom är mer eller mindre självförklarande. Personer med detta tillstånd känner en extrem, orealistisk och oproportionerlig oro eller rädsla, vanligtvis utan orsak, på grund av vanliga dagliga händelser.

Symtom på generaliserat ångestsyndrom är ofta att man känner sig rastlös eller nervös, trött, har koncentrationssvårigheter, är irriterad, har svårt att kontrollera oroskänslor och andra fysiska symtom som huvudvärk, magont och sömnsvårigheter.

Denna typ av ångestsyndrom diagnostiseras ofta inte, eftersom det liknar ångest som många individer upplever ibland. GAD är ihållande och svår att kontrollera, och utan behandling brukar den pågå i månader eller år.

Social ångest

Social fobi, som tidigare kallades social ångest, är en överväldigande och extrem rädsla för alla typer av sociala sammanhang. Social fobi beror ofta på en överdriven oro för att bli bedömd eller observerad av andra i offentliga sammanhang. Som ett resultat kan personer med denna sjukdom uppleva rädsla och undvika sociala sammankomster och miljöer, vilket gör att de missar vissa möjligheter och leder till social isolering.

Social ångest ger symtom som rodnad, svettningar, hjärtklappning, magont, svårigheter att hålla ögonkontakt eller samtala med främlingar, självmedvetenhet eller en känsla av att bli negativt bedömd av andra. Dessa symtom uppträder oftast före eller under sociala evenemang.

Selektiv mutism

Selektiv mutism är ett ovanligt problem som ofta förknippas med ångest i sociala sammanhang. Det gör att individen inte kan tala i sociala sammanhang trots att hen har genomsnittliga språkkunskaper. Det är vanligt hos barn och förknippas främst med extrem blyghet eller social ångest. Selektiv mutism är ofta relaterat till diagnosen av andra ångeststörningar.

Ångestsyndrom vid separation

Även om separationsångest ofta förknippas med barn, är det en missuppfattning att det är begränsat till barndomen; vuxna kan också uppleva det. Det kännetecknas av en intensiv och ihållande rädsla för att skiljas från nära personer, t.ex. en nära anhörig eller ett barn.

Symtom på separationsångest inkluderar rädsla och ångest över att vara borta från hemmet eller nära och kära. Det får ofta dessa individer att undvika att vara borta från dem de står nära; detta ger dem en känsla av kontroll över ångesten. Dessa ångestsymtom beror ofta på oro för att något hemskt ska hända deras nära och kära när de är borta från varandra.

Panikångest

Paniksyndrom innebär att en person drabbas av frekventa och oväntade panikattacker. En panikattack är en intensiv rädsla och obehag när det inte finns någon omedelbar fara. Panikattacker visar sig vanligen genom fysiska symtom: hjärtklappning, snabb andning eller en känsla av att inte kunna andas, svettningar och okontrollerade skakningar. Dessa attacker är skrämmande i sig och svåra att stoppa.

Det finns vanligtvis ingen tydlig eller rimlig utlösande faktor för dessa attacker, och de kan orsaka en känsla av överhängande undergång. Personer med paniksyndrom blir ofta utmattade på grund av den fysiska påfrestning som panikattackerna innebär för kropp och själ.

Ångesten yttrar sig också genom rädsla för dessa attacker och undran om när nästa kommer att inträffa. Personer med paniksyndrom försöker förhindra attackerna genom att undvika vissa platser, situationer, personer eller beteenden som kan förknippas med dem. Detta undvikande kan orsaka svårigheter i vardagen och är ofta ineffektivt på grund av panikattackens slumpmässighet.

Vad är fobier?

Fobier är en typ av ångestsyndrom som kännetecknas av en intensiv rädsla för en viss situation eller ett visst objekt, som ofta inte är skrämmande för andra. Även om vissa rädslor, som ormar, spindlar och djupa hav, är vanliga, ligger skillnaden med fobier i den överväldigande och förlamande rädsla de framkallar snarare än den förväntade rädslan som svar på dessa saker.

Andra fobier är kanske inte lika vanliga för allmänheten; aritmofobi, rädsla för siffror, xantofobi, eller rädsla för färgen gul. Det finns oändligt många typer av specifika fobier, varav många är oproportionerliga i förhållande till det faktiska objektet eller situationen.

Fobier får personen att göra allt för att undvika dessa situationer eller föremål, vilket ofta orsakar vardagliga svårigheter. När man möter dessa orsaker till fobier kan man uppleva yrsel, hjärtklappning, snabb andning, svettningar eller till och med en känsla av att inte kunna röra sig eller tala. Dessa symptom försvinner vanligtvis först när situationen eller objektet har försvunnit.

Vem löper risk att drabbas av ångestsyndrom?

År av forskning har fokuserat på psykisk hälsa och störningar som ångest. Trots att riskfaktorerna för ångestsyndrom har studerats ingående har de ännu inte kunnat fastställas, men forskarna har en ganska god uppfattning.

I likhet med andra psykiska störningar beror ångeststörningar inte på ett specifikt personligt karaktärsfel, problem med uppfostran eller svagheter utan snarare på flera faktorer. Genetik spelar en roll vid utvecklingen av ångestsyndrom, eftersom dessa psykiska sjukdomar ofta har ett familjemönster. Om en eller båda av en persons föräldrar har en ångeststörning eller en samtidig psykisk sjukdom ökar sannolikheten för att personen själv ska utveckla en ångeststörning under sin livstid.

Miljöfaktorer som att uppleva traumatiska händelser kan orsaka ångestsyndrom. Detta miljöpåverkan gäller särskilt för dem som har en högre risk, genetiskt, till att börja med. En tidigare traumatisk händelse gör en mer ängslig genom att man ständigt oroar sig för när nästa traumatiska händelse kan inträffa.

Slutligen kan kemiska obalanser uppstå i hjärnan på grund av långvarig stress. Om kroppen befinner sig i ett tillstånd av kronisk stress kan det leda till en kemisk obalans i hjärnan. Denna kemiska obalans leder ofta till ångestsyndrom.

Även om allmänna riskfaktorer som extrem blyghet eller nervositet i nya situationer under barndomen kan bidra till utvecklingen av ångeststörningar, är exponering för negativa livs- och miljöomständigheter bland de vanligaste faktorerna.

Orsaker till ångestsyndrom

Som nämnts är de specifika orsakerna till ångeststörningar för närvarande okända, även om de ofta tillskrivs en kombination av faktorer i en individs liv, som genetiska och miljömässiga faktorer. En orsak som har undersökts grundligt är effekten av kronisk stress på utvecklingen av ångestsyndrom och andra psykiska problem.

Kronisk stress kan vara mycket skadligt för kroppen och leda till att den frisätter en överbelastning av hormoner, vilket resulterar i en permanent eller halvpermanent kemisk obalans i hjärnan och kroppen. Dessa hormoner är ansvariga för många psykiska störningar, inklusive ångest.

Det är viktigt att hantera och minimera stress; med hälsosamma och effektiva copingstrategier minskar risken för att utveckla ångestsyndrom eller någon annan psykisk sjukdom.

Diagnos av ångestsyndrom

Personer med ångestsyndrom får ofta fel eller ingen diagnos eftersom ångest är en vanlig upplevelse för de flesta människor, vilket gör det svårt att skilja mellan typisk ångest och ett ångestsyndrom.

Det är också svårt för den som lider av ångestsyndrom att söka hjälp, eftersom de också har svårt att inse att de har ett psykiskt problem. Om man misstänker att man lider av ångest är det viktigt att söka hjälp hos en psykolog eller husläkare som kan hänvisa till rätt behandling.

En läkare kan ställa en diagnos med hjälp av handboken Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM). Denna handbok hjälper vårdpersonal att ställa en diagnos baserad på specifika kriterier för alla psykiska tillstånd. En diagnos kan ställas när ett visst antal symptomkriterier uppfylls.

Behandling av ångestsyndrom

Trots den stigmatisering som är förknippad med psykisk o hälsa och ångestsyndrom kräver de behandling som alla andra hälsotillstånd. Dessa störningar går vanligtvis inte över av sig själva eller med enbart viljestyrka.

Behandlingsplanerna är ofta en kombination av ångestdämpande läkemedel och olika terapier. Varje behandlingsplan är olika och individualiseras utifrån personen och hur allvarligt tillståndet är. Att hitta det som fungerar bäst är det bästa sättet att förbättra livskvaliteten med en ångeststörning och att behandla ångeststörningar på rätt sätt.

Läkemedel mot ångest

Även om dessa läkemedel inte botar ångestsyndrom, kan ångestmediciner avsevärt minska ångestsymtomen. Tre huvudtyper av läkemedel kan hjälpa olika typer av ångestsyndrom och lindra tillhörande symtom.

Ångestdämpande läkemedel, som bensodiazepiner, minskar ångest och den känsla av panik eller rädsla som kommer med den. Även om effektiviteten och effekterna uppträder snabbt, bygger människor ofta upp en tolerans mot dessa och upplever att de positiva fördelarna avtar med tiden. Av denna anledning ordineras de ofta kortsiktigt.

Även om antidepressiva läkemedel är allmänt kända för att behandla depressionssjukdomar, är de mycket effektiva vid behandling av många ångestsyndrom. Antidepressiva medel förändrar den kemiska aktiviteten i hjärnan, vilket resulterar i ett bättre humör och minskade stressnivåer. Denna medicinering är mycket effektiv mot ångest, men det kan ta ett tag innan man märker av effekterna.

Det tredje vanligaste läkemedlet mot ångestsyndrom är betablockerare, som behandlar högt blodtryck. Deras mindre kända sekundära effekt är att minska de fysiska symtomen på ångeststörningar. I huvudsak minskar betablockerare impulserna till hjärtat, vilket resulterar i lägre blodtryck och långsammare hjärtslag.

Människor som tar detta läkemedel för ångeststörningar märker färre fysiska symtom, mindre skakningar och skakningar och ingen snabb hjärtslag. Detta läkemedel är dock inte för alla. Det är viktigt att tala med en läkare och alla faktorer som är inblandade när man beslutar om detta läkemedel är för en individ.

Terapi

En läkare kommer ofta att rekommendera att kombinera terapi med medicinering för att behandla ångest. Kognitiv beteendeterapi, KBT, och exponeringsterapi är två standardbehandlingar. Kognitiv beteendeterapi hjälper en att känna igen sina tankemönster och hur dessa leder till ångestkänslor. Exponeringsterapi fokuserar på att möta de rädslor som kan orsaka ångest. Det tvingar en att möta sina rädslor istället för att undvika dem.

Prognos för ångestsyndrom

Prognosen för ångestsyndrom blir bättre när behandling söks omedelbart. Att hitta rätt kombination av behandlingar med hjälp av en läkare kan ge betydande positiva resultat; att ta rätt medicin och följa terapi kommer att öka livskvaliteten, de personliga relationerna och den allmänna lyckan.

Vanliga frågor och svar

Vad finns det för strategier för att hantera ångest?

Tillsammans med medicinering och terapi kan copingstrategier effektivt minska ångestsymtomen i det dagliga livet. Att utforska stresshantering, gå med i stödgrupper, läsa utbildningsmaterial om ångeststörningar och begränsa eller undvika koffein är alla copingstrategier som är kända för att hjälpa mot ångest.

Vad är den främsta orsaken till ångest?

Den huvudsakliga orsaken till ångest är för närvarande okänd. Forskare har dock funnit att en kombination av miljömässiga, biologiska och ärftliga faktorer ofta leder till utvecklingen av ångeststörningar. Kronisk stress är också orsaken till många fall av ångestsyndrom.

Vilka är de fem symtomen på ångest?

Symtomen varierar från typ till typ, men i allmänhet omfattar de hjärtklappning, snabb andning, kraftig svettning, okontrollerbar darrning eller skakningar och illamående.

Anahana resurser för mental hälsa

Wikis

Positivitet

Motståndskraft

Tacksamhet

Gaslighting

Bedragarsyndromet

Mental hälsa

Social isolering

Skuggarbete

Synkronicitet

Gränser

Känslor

Utbrändhet

Medkänsla

Positiv psykologi

Tillvägagångssätt Undvikande Konflikt

Ångest

Högfungerande ångest

Välbefinnande

Motivation

Vila och smälta

Blogg

Hjärndimma

Vad är narcissism?

Säsongsbunden depression

Digital avgiftning

Kognitiv beteendeterapi

Vad är skuggarbete?

Stigmatisering av psykisk hälsa

Hur man slutar oroa sig

Hur man slutar prokrastinera

Hur man slutar övertänka

Referenser

Ångestsyndrom - NIMH

Ångestsyndrom: Typer, orsaker, symtom och behandlingar

Epidemiologi av ångestsyndrom under 2000-talet

Psychiatry.org - Vad är ångestsyndrom?

Vad är skillnaden mellan ångest och en ...

Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det rekommenderas alltid att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå vid användning av den information som tillhandahålls.