8

Ryggsmärta

Senast uppdaterad: december 3, 2023

Featured Image

Table of Contents

Ryggsmärta är smärta och obehag i övre, mellersta eller nedre delen av ryggen. Ryggsmärta är vanligt och kan ha många orsaker, diagnoser och behandlingar. Många sätt att förebygga ryggsmärta inkluderar att stärka kärnmusklerna, upprätthålla rätt hållning och leva en aktiv livsstil.

Vad är ryggsmärta?

Ryggsmärta är ett vanligt tillstånd som drabbar miljontals människor världen över. Det handlar om obehag, värk eller smärta som känns i ryggregionen, från övre delen av ryggen ner till nedre delen av ryggen.

Intensiteten och varaktigheten av ryggsmärta varierar kraftigt, från milda, tillfälliga obehag till svår, kronisk smärta som avsevärt påverkar de dagliga aktiviteterna. Det finns många orsaker till ryggsmärta, t.ex. muskelsträckningar, ligamentsträckningar, diskbråck, stenos och osteoartrit.

Vissa riskfaktorer kan öka sannolikheten för att drabbas av ryggsmärta, t.ex:

  • Ålder
  • Fetma
  • Stillasittande livsstil
  • Underliggande medicinska tillstånd som skolios, ryggradsinfektioner och osteoporos

Typer av ryggsmärta

Akut ryggsmärta

Akut ryggsmärta är en plötslig smärta som varar relativt kort, vanligtvis några dagar till veckor. Den uppstår vanligen på grund av en specifik skada eller belastning, t.ex. lyft av ett tungt föremål, plötslig vridning eller en idrottsrelaterad incident.

Akut ryggsmärta är vanligtvis lokaliserad och kan kännas mycket intensiv. Vila, smärtstillande medel och försiktiga övningar rekommenderas ofta för att hantera ryggsmärta, och de tenderar att förbättras med tiden och rätt vård.

Kronisk ryggsmärta

Kronisk ryggsmärta kännetecknas av ihållande eller återkommande smärta som varar under en längre period, vanligtvis längre än tre månader. Det kan bero på ett underliggande medicinskt tillstånd eller en skada, men ibland kan det vara svårt att fastställa den exakta orsaken.

Kronisk ryggsmärta kan avsevärt påverka en persons livskvalitet och dagliga funktion.

Behandlingsmetoder för kronisk ryggsmärta omfattar ofta en kombination av läkemedel, sjukgymnastik, livsstilsförändringar och i vissa fall psykologiskt stöd för att hantera smärtan och förbättra funktionsförmågan.

Mekanisk kontra radikulär ryggsmärta

Mekanisk ryggsmärta är smärta som härrör från strukturer i ryggraden, t.ex. muskler, ligament eller mellankotsskivor. Den är ofta relaterad till dålig hållning, muskelobalans eller degenerativa förändringar i ryggraden.

Mekanisk ryggsmärta förvärras vanligtvis vid rörelse eller i vissa positioner och kan förbättras med vila eller specifika övningar som riktar sig mot det drabbade området.

Radikulär ryggsmärta, å andra sidan, orsakas av irritation eller kompression av ryggradens nerver, vilket leder till smärta som strålar ut från ryggen till skinkorna, benen eller fötterna.

Den här typen av smärta beskrivs ofta som skarp, stickande eller elektrisk och kan åtföljas av andra symtom som domningar, stickningar eller muskelsvaghet.

Vanliga orsaker till radikulär ryggsmärta är diskbråck, stenos eller nervrotspåverkan. Behandlingen kan innefatta en kombination av:

  • tekniker för smärtlindring
  • terapi
  • kirurgiskt ingrepp för att minska trycket på den påverkade nerven

Orsaker till ryggsmärta

Muskelsträckning

En av de vanligaste orsakerna till ryggsmärta är muskelsträckning. En muskelbristning uppstår när musklerna i ryggen sträcks eller slits på grund av plötsliga rörelser, överansträngning eller felaktig lyftteknik.

Muskelsträckningar kan leda till lokal smärta och muskelstelhet. Vila, lätt stretching och värme- eller kylförpackningar kan lindra obehaget och främja läkningen.

Skador och ryggsmärta

Ryggsmärta kan också bero på olika skador, t.ex. fall, bilolyckor eller idrottsrelaterade incidenter. Traumatiska skador kan påverka ryggraden, musklerna, ligamenten eller andra mjukdelar i ryggen, vilket leder till smärta och begränsad rörlighet.

Snabb medicinsk bedömning och lämplig behandling är avgörande för att hantera och förebygga ytterligare komplikationer i samband med ryggskador.

Sjukdomar i ryggraden

Flera tillstånd i ryggraden kan bidra till ryggsmärta. Diskbråck, där det mjuka inre materialet i en ryggmärgsskiva trycks ut genom en reva, kan irritera närliggande nerver och orsaka smärta.

Degenerativa tillstånd som artros och spinal stenos, som innebär att lederna bryts ned eller att kanalen i ryggraden blir trängre, kan också leda till ryggsmärta.

Behandlingsalternativen för ryggradsbesvär varierar från konservativa metoder som terapi och smärtstillande läkemedel till mer invasiva ingrepp, inklusive kirurgi, beroende på svårighetsgrad och orsak.

Dålig hållning

En felaktig kroppshållning under längre perioder kan leda till att musklerna och ryggraden belastas för hårt, vilket i sin tur kan leda till ryggsmärtor.

Att sitta på huk, böja sig över ett skrivbord eller ständigt titta ner på elektroniska apparater kan bidra till en dålig hållning.

Att medvetet försöka sitta och stå upprätt, använda ergonomiska möbler och ta pauser för att stretcha och korrigera hållningen kan bidra till att lindra ryggsmärtor.

Överdriven viktökning

Övervikt, särskilt runt buken, kan förskjuta kroppens tyngdpunkt och belasta ryggmusklerna.

Denna övervikt kan leda till kronisk ländryggssmärta. Att bibehålla en hälsosam vikt genom regelbunden motion, en balanserad kost och livsstilsförändringar kanminska risken för ryggsmärta orsakad av överdriven viktökning.

Svaga kärnmuskler

Magmusklerna i ryggen spelar en avgörande roll för att stödja ryggraden. Svaga kärnmuskler kan leda till dålig stabilitet i ryggraden och öka risken för ryggsmärtor.

Regelbunden styrketräning som riktar sig mot kärnmusklerna, t.ex. plankan eller pilates, kan bidra till att stärka och stabilisera ryggen, vilket minskar risken för smärta och skador.

Tunga lyft

Om du ägnar dig åt aktiviteter som innebär lyft utan korrekt kroppsmekanik kan du spänna musklerna i ryggen och ryggradens strukturer.

Att lyfta för tunga föremål eller använda felaktig lyftteknik kan leda till akut eller kronisk ryggsmärta.

Att lära sig och använda rätt lyftteknik, som att böja knäna och lyfta med benen, kan bidra till att minimera risken för ryggskador vid lyftarbete.

Problem med mjuka vävnader

Strukturella problem i ryggradskanalen, t.ex. spinal stenos, eller problem med mjukvävnaderna som omger ryggraden, t.ex. muskelsträckningar eller ligamentsträckningar, kan orsaka ryggsmärta.

Dessa tillstånd kan leda till nervkompression eller inflammation, vilket leder till lokaliserad eller utstrålande smärta.

Medicinsk behandling, t.ex. sjukgymnastik, läkemedel eller i allvarliga fall kirurgiska ingrepp, kan vara nödvändiga för att ta itu med dessa orsaker och lindra ryggsmärtan.

Hur man diagnostiserar ryggsmärta

Vid diagnos av ryggsmärta använder vårdpersonal olika metoder för att identifiera orsaken och ta fram en lämplig behandlingsplan. Den diagnostiska processen innefattar vanligtvis en kombination av:

  • Utvärdering av medicinsk historia
  • Fysisk undersökning
  • Studier av bildåtergivning

Under den inledande bedömningen kommer vårdgivaren att fråga om smärtans art, dess varaktighet, eventuella utlösande händelser och faktorer som lindrar eller förvärrar symtomen.

De kommer också att fråga om patientens sjukdomshistoria, tidigare skador och eventuell relevant familjehistoria av ryggradsbesvär. Denna information hjälper till att begränsa potentiella orsaker och vägleda ytterligare utvärdering.

En fysisk undersökning utförs för att bedöma patientens hållning, rörelseomfång och förekomsten av eventuella synliga avvikelser eller ömma områden.

Vårdgivaren kan utföra specifika tester för att kontrollera muskelstyrka, känsel och reflexer i det drabbade området. De kan också undersöka andra kroppsdelar, t.ex. höfter eller ben, för att identifiera eventuella associerade symtom eller tecken som kan bidra till diagnosen.

I vissa fall kan ytterligare tester eller bildstudier bidra till att samla in mer detaljerad information. Dessa kan omfatta röntgen, magnetisk resonanstomografi (MRI), datortomografi (CT) eller elektromyografi (EMG).

Diagnostiska verktyg hjälper till att visualisera ryggraden, mjukvävnader, nerver och andra strukturer, vilket underlättar identifiering av strukturella problem, diskbråck, stenos eller andra tillstånd som kan orsaka ryggsmärta.

Det är viktigt att notera att den diagnostiska processen varierar beroende på det enskilda fallet och den misstänkta orsaken till ryggsmärta. Vissa fall kan kräva omedelbar läkarvård eller ytterligare konsultationer med specialister, såsom ortopediska kirurger eller neurologer.

Målet är att korrekt diagnostisera den bakomliggande orsaken och skräddarsy en lämplig behandlingsplan som kan omfatta en kombination av läkemedel, sjukgymnastik, livsstilsförändringar eller, i allvarliga fall, kirurgiska ingrepp.

Det är alltid tillrådligt att rådgöra med en läkare som kan bedöma det enskilda fallet och ge den lämpligaste åtgärden för att lindra ryggsmärtan och främja långsiktig hälsa.

Medicinsk behandling av ryggsmärta

Fysioterapi

Sjukgymnastik är en icke-invasiv behandlingsmetod för att hantera ryggsmärta. Den omfattar olika övningar, stretchövningar och manuella tekniker som syftar till att förbättra styrka, flexibilitet och den övergripande funktionen i rygg och muskler.

En sjukgymnast skapar en personlig behandlingsplan baserad på individens specifika behov, med fokus på att minska smärta, återställa rörlighet och förebygga framtida episoder av ryggsmärta.

Fysioterapi kan också omfatta värme- eller kylbehandling, ultraljud eller elektrisk stimulering för att ytterligare lindra smärtan och främja läkningen.

Receptbelagda läkemedel

I vissa fall kan vårdpersonal ordinera läkemedel för att lindra ryggsmärtan.

Dessa läkemedel kan omfatta icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) för att minska smärta och inflammation, avslappnande medel för att lindra smärtsamma muskelspasmer och främja avslappning, eller opioider vid svår smärta som inte svarar på andra behandlingar.

Det är viktigt att använda receptbelagda läkemedel enligt anvisningar från hälso- och sjukvårdspersonal och vara medveten om potentiella biverkningar och associerade risker.

Topikala salvor

Topikala salvor eller krämer kan ge lokal lindring av ryggsmärta. Dessa receptfria eller receptbelagda läkemedel innehåller mentol, kamfer eller capsaicin, som bedövar området eller minskar inflammation.

Applicering av utvärtes salvor direkt på området kan tillfälligt lindra muskelvärk, stelhet eller mild till måttlig ryggsmärta.

Muskelavslappnande medel

Muskelavslappnande medel är läkemedel som hjälper till att lindra muskelspasmer och minska muskelspänningar i ryggen. De verkar genom att rikta in sig på det centrala nervsystemet för att främja avslappning.

Muskelavslappnande medel ordineras vanligtvis för kortvarig användning, eftersom de kan orsaka dåsighet eller andra biverkningar. Dessa läkemedel används ofta tillsammans med andra behandlingar, t.ex. sjukgymnastik, för att hjälpa till att hantera akuta episoder av ryggsmärta.

Steroidinjektioner

Steroidinjektioner, även kända som kortikosteroidinjektioner, kan vara ett alternativ för personer med svår eller kronisk ryggsmärta som inte har svarat på andra behandlingar.

Dessa injektioner tillför antiinflammatoriska läkemedel direkt i det drabbade området, t.ex. i ryggradens leder eller i utrymmet runt ryggradens nerver.

Steroidinjektioner kan tillfälligt lindra smärta och minska inflammation, vilket gör att individer kan delta i rehabiliteringsprogram eller ägna sig åt aktiviteter som kan bidra till att förbättra deras ryggproblem.

Kirurgi

I vissa fall kan kirurgi rekommenderas för personer med svår ryggsmärta eller när konservativa behandlingar är ineffektiva. Kirurgiska ingrepp mot ryggsmärta kan variera beroende på orsaken, t.ex. diskbråck, stenos eller instabilitet i ryggraden.

Kirurgi syftar till att minska trycket på spinalnerverna, stabilisera ryggraden eller korrigera strukturella abnormiteter. Kirurgiska ingrepp kan innebära att skadade diskar avlägsnas, att ryggradssegment smälter samman eller att ryggradsnerver dekomprimeras.

Kirurgi betraktas vanligtvis som en sista utväg när andra behandlingsalternativ har uttömts och när de potentiella fördelarna överväger riskerna.

Alternativa behandlingar för ryggsmärta

alternativa behandlingar för ryggsmärta

Yoga

Yoga är en kropps- och sinnesövning som innehåller skonsamma stretching-, styrke- och avslappningstekniker. Fokus ligger på att förbättra flexibiliteten, hållningen och den allmänna kroppsmedvetenheten.

Specifika yogaställningar och sekvenser kan rikta in sig på ryggens muskler och strukturer, främja ryggradens anpassning och lindra spänningar.

Regelbunden yoga kan hjälpa till att stärka musklerna, öka flexibiliteten och minska smärtan.

Pilates

Pilates är en träningsmetod med låg belastning som betonar kärnstyrka, flexibilitet och kroppsinriktning. Det innebär kontrollerade rörelser som riktar sig mot de djupa musklerna i buken, ryggen och höfterna.

Genom att stärka kärnmusklerna hjälper Pilates till att stabilisera ryggraden och förbättra hållningen, vilket lindrar ryggsmärta. De exakta rörelserna och fokus på korrekt inriktning ökar också kroppsmedvetenheten och främjar effektiva rörelsemönster, vilket minskar belastningen på ryggen.

Massage

Massageterapi innebär att man manipulerar mjukvävnader, såsom muskler och fascia, för att främja avslappning och lindra muskelspänningar. Olika massagetekniker, som svensk massage, djupmassage eller triggerpunktsmassage, kan vara till nytta för personer med ryggsmärta.

Massage ökar blodflödet, minskar muskelspänningar och frigör endorfiner, vilket tillfälligt lindrar smärta och främjar allmän avslappning och välbefinnande.

Styrketräning

Styrketräning, när den utförs korrekt och under ledning av en kvalificerad professionell, kan vara en effektiv metod för att hantera ryggsmärta.

Individer kan förbättra ryggradens stabilitet och minska risken för framtida ryggskador genom att stärka de muskler som stöder ryggraden, inklusive sätesmusklerna, rygg- och magmusklerna.

Styrketräningsövningar kan skräddarsys efter individens behov och kan omfatta övningar med kroppsvikt, motståndsband eller tyngdlyftningsutrustning.

Kiropraktiska justeringar

Kiropraktisk vård fokuserar på att diagnostisera och behandla muskuloskeletala störningar, särskilt i ryggraden. Kiropraktorer använder manuella tekniker, inklusive ryggjusteringar eller manipulationer, för att korrigera felställningar eller obalanser i ryggraden.

Kiropraktiska justeringar återställer korrekt ryggradsinriktning och minskar nervirritation, vilket syftar till att lindra ryggsmärta och förbättra den allmänna funktionen.

Kiropraktorer kan också använda andra behandlingsmetoder, t.ex. mjukdelsmobilisering eller terapeutiska övningar, för att komplettera justeringarna.

Kognitiv terapi

Kognitivbaserad terapi (KBT) är en psykologisk metod som kan vara till nytta för personer med kronisk ryggsmärta.

Den identifierar och förändrar negativa tankar, föreställningar och beteenden som kan bidra till smärtupplevelse och känslomässigt lidande.

Genom kognitiv omstrukturering, avslappningstekniker och copingstrategier hjälper KBT individer att utveckla mer positiva och anpassningsbara sätt att hantera sin smärta.

Kognitivbaserad terapi kan öka det allmänna välbefinnandet och förbättra förmågan att hantera smärta genom att ta itu med de psykologiska faktorer som är förknippade med ryggsmärta.

Hur man förebygger ryggsmärta

Starka muskler i bålen

Att ha starka kärnmuskler är avgörande för att bibehålla en frisk rygg. Kärnmusklerna, inklusive buk-, rygg- och bäckenbottenmusklerna, ger stöd och stabilitet åt ryggraden.

Övningar som riktar in sig på dessa muskler, t.ex. plankan, broar och magknip, kan bidra till att förbättra bålstyrkan och minska risken för ryggsmärtor.

Att arbeta med en kvalificerad professionell är viktigt för att säkerställa korrekt form och teknik när du utför kärnövningar.

Korrekt kroppshållning

En korrekt hållning är avgörande för att förebygga ryggsmärta. Oavsett om du sitter, står eller lyfter föremål är det viktigt att hålla ryggraden i en neutral position. En neutral ryggrad innebär att ryggradens naturliga kurvor hålls intakta och att man undviker att sitta snett eller böja sig.

Att regelbundet träna upp en god hållning kan minska belastningen på ryggraden och hjälpa till att fördela kroppsvikten jämnare. Dessutom kan ergonomiska möbler, t.ex. stolar och skrivbord med stöd, hjälpa till att bibehålla en bra hållning under hela dagen.

Tips om livsstil

En hälsosam livsstil kan i hög grad bidra till att förebygga ryggsmärta. Regelbunden motion, t.ex. promenader, simning eller cykling, kan bidra till att förbättra flexibiliteten, stärka musklerna och främja den allmänna konditionen.

Det är också viktigt att undvika en stillasittande livsstil och lägga in rörelsepauser under dagen.

Det är viktigt att hålla en hälsosam vikt, eftersom övervikt kan belasta ryggen och bidra till smärta. Det är också viktigt att använda rätt kroppsmekanik under dagliga aktiviteter, t.ex. att lyfta tunga föremål genom att böja knäna och använda benmusklerna i stället för att förlita sig på ryggen.

Riskfaktorer för ryggsmärta

Att förstå de riskfaktorer som är förknippade med ryggsmärta kan hjälpa individer att vidta proaktiva åtgärder för att förebygga det. Några vanliga riskfaktorer inkluderar:

  • Ålder
  • Fysiskt krävande arbete eller aktiviteter som innebär tunga lyft eller repetitiva rörelser kan förvärra smärtan.
  • Dålig fysisk kondition
  • Rökning
  • Vissa medicinska tillstånd, t.ex. fetma eller artrit

Genom att ta itu med dessa riskfaktorer genom livsstilsförändringar och lämplig egenvård kan individer minska risken för att utveckla ryggsmärta.

Referenser

Icke-specifik smärta i nedre delen av ryggen

Diagnos och behandling av ländryggssmärta: En gemensam riktlinje för klinisk praxis från American College of Physicians och American Pain Society

Vad ländryggssmärta är och varför vi måste vara uppmärksamma

Epidemiologi för ländryggssmärta hos vuxna

Ryggsmärta

Ryggsmärta: diagnos, behandling och åtgärder

Förebygg ryggsmärta

Läkemedel mot ryggsmärta

De bästa läkemedlen mot ryggsmärta

Sjukgymnastik för smärta i ländryggen

Fysioterapeutiska metoder vid behandling av ländryggssmärta

Friskrivningsklausul

Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det rekommenderas alltid att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå vid användning av den information som tillhandahålls.

Smärta i nedre delen av ryggen

7 min read

Smärta i nedre delen av ryggen

Fördjupa dig i smärta i nedre delen av ryggen: dess orsaker, symtom, behandlingar och förebyggande åtgärder. Ge dig själv kunskap för en smärtfri...

Stretchar för ischias

7 min read

Stretchar för ischias

Ischias-smärta kan vara förlamande. Dessa enkla stretchövningar för ischias kan minska smärtan och få dig tillbaka till ett smärtfritt liv!

Kardiovaskulär hälsa

7 min read

Kardiovaskulär hälsa

Insikter om kardiovaskulär hälsa: En djupgående undersökning av hur man upprätthåller ett robust hjärta och cirkulationssystem. Den här artikeln ger...

Plantar fasciit

9 min read

Plantar fasciit

Tillståndet plantar fasciit är en av de vanligaste orsakerna till smärta i foten, särskilt hälen. Det är ett smärtsamt hälsyndrom som inkluderar...

Hormoner

16 min read

Hormoner

Hormoner är kemiska budbärare som produceras av körtlar och vävnader i kroppen och som reglerar och koordinerar fysiologiska processer, inklusive...

Variationer i hjärtfrekvensen

8 min read

Variationer i hjärtfrekvensen

Hjärtfrekvensvariabilitet är den naturliga variationen i timing mellan hjärtslagen. Hög variabilitet tyder på bättre hälsa och en stark förmåga att...