Klardrömmar

Lär dig mer om fenomenet klardrömmar, mekanismer, fördelar, risker och strategier för att framkalla klardrömmar, och träna ditt sinne att känna igen verkligheten och det medvetna sinnet när du befinner dig i ett klardrömstillstånd.

Vad är Lucid Dreaming?

Klardrömmar är drömmar där personer är medvetna om sitt medvetande när de drömmer i sömnen. De vet att händelserna i drömmen inte inträffar, men drömmen känns ändå verklig.

Under klardrömmar kan individer till och med få viss kontroll över berättelsen, miljön och karaktärerna i sina drömmar, och senare inser de att det bara var en dröm.

Att uppleva klardrömmar ofta är ovanligt. Men ungefär hälften av alla individer har åtminstone en klardröm.

Paul Tholey, en känd psykolog, fastställde sju villkor som krävs för att en dröm ska klassificeras som klardröm. Villkoren inkluderar självmedvetenhet om orientering (drömtillstånd), självmedvetenhet, minnesfunktion, beslutsförmåga, drömmiljö, drömmarnas mening och fokus.

Forskare har varit intresserade av klardrömmar i många år och försökt förstå orsakerna till och syftet med klardrömmar samt hur man kan framkalla klardrömmar.

Mekanismer för klarsynt drömmande

Klardrömmar förekommer oftast under REM-sömn (rapid eye movement), som kännetecknas av djupsömn, högre hjärnaktivitet, snabbare andning och ögonrörelser.

REM-sömnen inträder cirka 90 minuter efter insomnandet och varar vanligtvis i cirka tio minuter. Varje REM-sömnperiod är längre än den föregående.

Frekventa klardrömmar är kopplade till ökad aktivitet och funktionell konnektivitet mellan de temporoparietala associationsområdena och prefrontala cortex. Studier visar att den främre prefrontala hjärnbarken är större hos personer med mer frekventa klardrömmar.

Individer upplever också högre hjärtfrekvens och högre andning under klardrömmar än under icke klardrömmar.

Fördelar med klardrömmar

Studier visar att klardrömmar kan ha flera terapeutiska fördelar för individer, inklusive lägre ångest, förbättrad problemlösning, motoriska färdigheter och kreativitet.

Minska ångest

Även om vetenskaplig forskning fokuserar på ångest som orsakas av mardrömmar eller PTSD, visar anekdotiska bevis att klardrömmar gör det möjligt för individer att möta och kontrollera sina situationer, vilket hjälper dem att lindra ångest.

Att övervinna mardrömmar

Mardrömmar är vanliga, men återkommande mardrömmar kan leda till ångest och stress hos människor.

Mardrömmar är förknippade med flera psykiska problem, inklusive depression, sömnstörningar som insomni, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), substansanvändning, medicinering, ångest och stress.

Klardrömmar har visat sig hjälpa mot mardrömmar genom att de gör det möjligt för individen att kontrollera sina drömmar. När man vet att drömmen inte är verklig blir det lättare att inse att mardrömmen inte är verklig.

Klardrömmar används ofta inom imagery rehearsal therapy (IRT), där en terapeut hjälper personer att övervinna den ångest som är förknippad med mardrömmar genom att be dem föreställa sig sina mardrömmar med en trevlig och annorlunda handling.

Att kombinera IRT med kognitiv beteendeterapi kan ge individer större kontroll över sina drömmar.

Förbättrade motoriska färdigheter

Lucid dreaming kan också hjälpa till med fysisk rehabilitering och förbättra motoriska färdigheter. Till exempel kan individers fysiska förmåga att utföra motoriska färdigheter förbättras när de mentalt utför dem i drömmar.

Risker med klardrömmar

Klardrömmare kan också uppleva flera risker/problem. Dessa inkluderar förvirring, sömnparalys, REM-sömnatoni och lägre sömnkvalitet.

Sömnproblem

Tekniker som hjälper till att framkalla klardrömmar, inklusive MILD och WBTB, kan väcka personer mitt i natten. Sömnavbrott kan göra det svårt för individer att få tillräcklig sömn och vila, och störa deras sömnschema. Detta kan särskilt påverka dem som redan lider av sömnrelaterade störningar eller har svårt att sova.

Sömnstörningar till följd av klardrömmar kan också leda till att personer upplever derealisation eller en känsla av att de saker och personer som omger dem i deras miljö inte är verkliga.

Levande drömmar får människor att vakna och gör det svårare för dem att somna om. Individer kan också må dåligt om de är alltför fokuserade på klardrömmar.

Sömnförlamning

Lucid dreaming kan också leda till sömnförlamning, vilket är en känsla av tillfällig förlust av muskelfunktion när individen sover men fortfarande är vid medvetande. Förlamningen kan vara kortvarig men störande, och sömnproblem, inklusive oregelbundna sömnscheman och otillräcklig sömn, kan förvärra risken för sömnförlamning.

Depression

Depressiva symtom kan öka hos individer på grund av sömnavbrott och distraktioner på grund av de olika induktionsteknikerna.

Viss forskning tyder också på att klardrömmar kan ha en negativ inverkan på individens psykiska välbefinnande. Studier visar att personer med mer intensiva klardrömmar upplever större symtom på psykopatologi.

Hur man drömmer en klar dröm

Studier har visat att det finns flera sätt att framkalla klardrömmar. En enkel metod är att lägga märke till ovanliga detaljer i drömmen för att påminna sig själv om att den är overklig.

Även om ytterligare forskning är nödvändig för att testa de befintliga metoderna, har forskare hittat några metoder, inklusive verklighetstestning, drömdagbok, droger, enheter, Mnemonic induktion av klardrömmar (MILD) och vakna tillbaka till sängen (WBTB).

Test av verkligheten

Reality testing eller reality checks är mental träning som ökar individens medvetenhet och metakognition. En individs nivå av metakognition är densamma oavsett om han eller hon är vaken eller sover.

Fler verklighetskontroller och högre metakognition när en individ är vaken leder till högre metakognition under klardrömmar. Medvetenheten ökar i den prefrontala hjärnbarken, som är viktig för klardrömmar och metakognition.

Det finns flera steg som individer kan använda för att genomföra verklighetskontroller under klardrömmar. För det första måste man fråga sig själv om man drömmer, kontrollera sin omgivning för att bekräfta detta och slutligen lägga märke till hur man interagerar med sin omgivning och märker av sitt medvetande.

Att ställa in larm kan påminna individen om att göra verklighetskontroller varannan till var tredje timme. Det finns flera vanliga verklighetskontroller som individer kan använda för klardrömmar. Dessa inkluderar speglar för att kontrollera sin reflektion, kontrollera sina händer och andning (om de är normala) och kontrollera tiden.

Vi rekommenderar att du väljer en verklighetskontroll som du kan använda flera gånger om dagen. Detta kommer att hjälpa till att framkalla klardrömmar genom att träna en individs sinne att upprepa de dagliga kontrollerna under sina drömmar.

Att föra en drömdagbok

Att föra en drömdagbok eller journal för att skriva ner och registrera klardrömmar är en användbar teknik för att initiera klardrömmar.

När individer skriver ner sina drömmar måste de komma ihåg vad som händer under varje dröm. Att spela in drömmar kan bidra till att öka individens medvetenhet om sina drömmar, och det kan hjälpa individer att känna igen drömtecken.

Att logga sina drömmar så snart man vaknar och läsa sin drömdagbok oftare kan hjälpa en person att uppleva klardrömmar oftare och göra det lättare för en person att framkalla klardrömmar.

Vakna tillbaka till sängen (WBTB)

WBTB är när individer fortfarande är vid medvetande när de går in i REM-sömn. Det finns flera versioner av denna teknik.

Ett exempel på denna teknik är när personer ställer in larmet på några timmar efter läggdags, går och lägger sig som vanligt, är uppe i en halvtimme när larmet går (under denna tid kan de ägna sig åt en lugn aktivitet som att läsa) och sedan somnar om.

Att följa denna strategi kommer att hjälpa till att framkalla en klardröm när individen somnar om. Individerna måste välja en aktivitet som kräver full vakenhet när de är vakna.

Möjligheten till klardrömmar beror inte på typen av aktivitet utan snarare på vakenhetsnivån.

Mnemonisk induktion av klardrömmar (MILD)

MILD-tekniken var den första vetenskapliga metoden som skapades av LaBerge 1980 för att framkalla klardrömmar. Den bygger på ett beteende som kallas prospektivt minne, vilket innebär en individs förmåga att aktivera sitt klardrömstillstånd och minnas framtida händelser.

Andra sätt att framkalla klardrömmar inkluderar apparater som masker eller pannband som har ljus eller ljud som kan hjälpa till att framkalla ett klardrömstillstånd.

Vakna upp från en klar dröm

Att befinna sig i en klardröm kan ofta framkalla mer ångest och känslor av rädsla än nödvändigt. Klardrömmar kan också orsaka oavsiktliga avbrott i sömnen.

När dessa känslor uppstår är det bra för individen att veta hur man tar sig ur sömnen och den klardröm man eventuellt upplever.

Det finns flera sätt att vakna upp ur en klardröm, t.ex. genom att ropa på hjälp i den verkliga klardrömmen eller blinka upprepade gånger. Klardrömmare har visat att dessa är effektiva och snabba sätt att vakna upp från klardrömmar.

Ropa på hjälp

Forskning visar att skrik i klardrömmar eller att lyckas tala högt kan tala om för en individs hjärna att det är dags att vakna.

Upprepad blinkning

Att blinka upprepade gånger är en annan strategi för att hjälpa en person att förbereda sig för att vakna upp från en klardröm.

Slutsats

Klardrömmar är ett vanligt fenomen och förekommer hos många individer. Även om de exakta fördelarna och riskerna med klardrömmar fortfarande är under forskning, visar aktuell forskning om klardrömmar att individer kan använda strategier för att hjälpa till att framkalla klardrömmar. Några vanliga strategier som individer kan använda för att framkalla klardrömmar inkluderar verklighetstestning, att föra en drömdagbok, MILD och WBTB.

Referenser

Klardröm - Wikipedia

Hur man gör en klar dröm | Sleep Foundation

Klardrömmar: Tekniker, fördelar och försiktighetsåtgärder

Lucid dreaming: Att kontrollera sömnens berättelser

Friskrivningsklausul

Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det rekommenderas alltid att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå vid användning av den information som tillhandahålls.