4

Årtidsbunden depression

Senast uppdaterad: december 12, 2022

Featured Image

Table of Contents

SAD är en säsongsbetonad affektiv störning som ofta förekommer under vintermånaderna och som efterliknar symtom på depression, även känt som årtidsbunden depression

 

Vad är årtidsbunden depression?

Vad är säsongsrelaterad affektiv sjukdom?

Årtidsbunden depression är en typ av depression som uppträder i samband med årstidsväxlingarna. Säsongsrelaterad affektiv störning kan vara mer allmänt känd som säsongsrelaterad depression, vinterdepression eller vinterdepression. Säsongsrelaterad affektiv störning medför betydande förändringar i humör och beteende.

SAD är vanligast på vintern när dagsljuset blir kortare. Säsongsrelaterad affektiv störning drabbar sällan människor under vår- och sommarmånaderna. För både vinter- och sommarsäsongsrelaterad affektiv sjukdom uppträder och försvinner symtomen ungefär vid samma tidpunkt varje år. Symtomen börjar vanligtvis som lindriga i början av årstidsväxlingen, till exempel på hösten, och blir sedan som svårast i mitten av säsongen, till exempel på vintern.

 

Vilka är symtomen på SAD?

För både sommar och vinter säsongsrelaterad affektiv sjukdom följer symtomen ett säsongsmönster, dvs. de uppträder i början av säsongen och avtar i slutet av säsongen.

När det gäller säsongsrelaterad vinterdepression (den vanligaste SAD-sjukdomen) börjar man ofta känna sig nedstämd och har låg energi under senhösten eller början av vintern. Människor kan börja sova mer och uppleva mer trötthet under dagen. Andra symtom är att man känner sig ledsen och gråter mer än vanligt, har känslor av hopplöshet och självmordstankar. Människor kan känna sig mindre intresserade av att delta i aktiviteter som de tidigare tyckte om och de kan börja dra sig undan från vänner och familj. Andra symtom är viktökning, överätning, särskilt stärkelserika och söta livsmedel, och sug efter kolhydrater. Symtomen på vinter-SAD börjar ofta försvinna på våren eller försommaren.

Personer som drabbas av säsongsrelaterad affektiv sjukdom under sommarmånaderna kan ha andra symtom än de som drabbas av säsongsrelaterad affektiv sjukdom under vintermånaderna. Dessa symtom kan vara ökad ångest eller irritation, irritabilitet, sömnproblem och sömnlöshet samt viktnedgång.

 

Vilka är orsakerna till säsongsrelaterad affektiv sjukdom?

Vad orsakar säsongsrelaterad affektiv sjukdom?

Den vanligaste orsaken till säsongsbetonad vinterdepression är minskat solljus på grund av kortare dagsljustimmar. Minskad exponering för solljus kan orsaka kemiska förändringar i hjärnan, vilket kan leda till symtom på SAD. Minskad exponering för solljus kan påverka serotoninaktiviteten, vilket leder till depressionssymptom. Serotonin är en kemikalie i hjärnan som påverkar humöret, matsmältningen, sömnen, benhälsan och andra kroppsfunktioner. Låga serotoninnivåer är förknippade med humörstörningar och psykiska hälsoproblem, inklusive depression och ångest, samt sömn- och matsmältningsproblem.

Kortare dagar kan också orsaka störningar i sömn- och vakenhetsmönster (cirkadisk rytm) och förändringar i melatoninhalten i kroppen. En överproduktion av melatonin på grund av minskat solljus kan orsaka ökad sömnighet och dåsighet.

 

Vid sommarsad kan symtomen börja tidigt på våren eller sommaren. Under sommarmånaderna producerar kroppen kanske inte tillräckligt med melatonin. Minskade nivåer av melatonin kan orsaka de symtom på sömnlöshet, ångest och irritabilitet som ses vid säsongsbunden sommar-sjukdomstillstånd. Andra symtom är hög stressnivå och minskad aptit.

 

Riskfaktorer för att utveckla säsongsrelaterad affektiv sjukdom

Förekomsten av en annan humörstörning, t.ex. en allvarlig depression eller bipolär sjukdom, kan öka risken för att drabbas av säsongsbetonad affektiv sjukdom. Att ha familjemedlemmar med säsongsrelaterad affektiv sjukdom eller andra humörstörningar kan dessutom göra dig mer mottaglig för säsongsrelaterad affektiv sjukdom.

Att bo längre bort från ekvatorn kan också spela en roll, eftersom årstiderna och dagsljustiderna förändras mer extremt. Dagsljustimmarna blir mycket kortare på vintern och mycket längre på sommaren. Att bo längre från ekvatorn innebär dessutom att det finns mindre solljus under vintermånaderna. Slutligen kan boende i ett molnigt klimat med begränsad exponering för direkt solljus också öka risken för att drabbas av säsongsrelaterad affektiv sjukdom.

 

Vilka behandlingar finns det för säsongsrelaterad affektiv sjukdom?

Behandling av säsongsrelaterad affektiv störning.

Ett behandlingsalternativ för säsongsbetonad affektiv sjukdom på vintern är ljusbehandling. Ljusterapi innebär att du utsätts för starkt artificiellt ljus varje dag. Särskilda lampor och utrustning, t.ex. en ljusterapilåda, är gjorda för ljusterapi.

Det är också bra att utsätta sig för naturligt ljus så mycket som möjligt under vintermånaderna. Exponering för solljus hjälper vår kropp att producera D-vitamin. Därför kan personer som bor i klimat med begränsad solexponering ha nytta av att ta ett D-vitamintillskott.

Att äta en balanserad kost och motionera regelbundet kan också hjälpa till att lindra symptomen på säsongsrelaterad affektiv sjukdom. Att se till att du får tillräckligt med sömn är viktigt för att upprätthålla en korrekt sömncykel.

Andra behandlingar kan vara yoga, meditation eller mindfulnessövningar. Meditation och mindfulnessövningar kan hjälpa dig att erkänna och förstå dina känslor och känslor. Meditation kan också bidra till att öka dina serotoninnivåer. Yoga kan hjälpa dig att koppla ihop kropp och själ och hjälpa dig att bli medveten om de förändringar som sker när årstiderna förändras. Yoga och meditation kan också hjälpa till att hantera stressnivåer och vara en form av fysisk aktivitet, vilket kan hjälpa till med symtomen på SAD.

Psykoterapi, en form av samtalsterapi, kan också hjälpa personer som lider av säsongsrelaterad affektiv sjukdom. Slutligen kan vissa personer finna att antidepressiva läkemedel som selektiva serotoninåterupptagshämmare kan hjälpa till med säsongsbetonad affektiv störning.

 

Vanliga frågor om säsongsrelaterad affektiv sjukdom

 

Hur vet jag om jag har SAD?

  • Att öva mindfulness och kontrollera ditt humör och dina känslor kan hjälpa dig att förstå ditt humör och dina känslor och hur de förändras under året.
  • Lägg märke till om du upplever betydande humörförändringar under vissa årstider.
  • Du kanske också märker att du under vissa årstider, särskilt vintermånaderna, får förändringar i ditt sömnmönster, din aptit och din energinivå.
  • Var öppen för att diskutera dessa förändringar med din läkare eller psykolog.

 

Hur får man diagnosen säsongsrelaterad affektiv sjukdom?

  • En läkare eller psykolog tittar på dina symtom, din familjehistoria och din livsstil.
  • Läkare tittar ofta på om symtomen uppträder vid samma tid på året (t.ex. under hösten/vintern) under minst två år.

 

Finns det andra namn för säsongsrelaterad affektiv sjukdom?

  • Den säsongsbetonade affektiva störningen kan också kallas:
    • Vinterdepression
    • Vinterdepression
    • Säsongsbetonad depression
    • SAD
    • Sommardepression.

 

ANAHANA RESURSER FÖR PSYKISK HÄLSA

WIKIS OM PSYKISK HÄLSA

Stresshantering

Aktiviteter för stresshantering

Stresshantering för tonåringar

Stress på arbetsplatsen

Stress och press

 

BLOGGAR OM PSYKISK HÄLSA

Hur du kan slappna av i ditt sinne

Hjärndimma

 

Resurser

NIMH " Säsongsrelaterad affektiv sjukdom

Säsongsrelaterad affektiv störning (SAD) - Symtom och orsaker - Mayo Clinic

Säsongsrelaterad affektiv störning (SAD) | CAMH

Säsongsrelaterad affektiv sjukdom | Johns Hopkins Medicine

Summer SAD: hur du vet om du har det

Säsongsdepression (säsongsbetonad depression)

7 Mindful metoder för att hantera säsongsrelaterad affektiv sjukdom

Upp med hakan: Yoga för säsongsbetonad depression

Fem tips för att ta dig igenom vinterns känslomässiga slam - Headspace

Serotonin: Vad är det, funktion och nivåer