Lär dig mer om kronisk migrän, en sjukdom som leder till ofta återkommande smärtsam huvudvärk. Förstå orsakerna, symtomen, utlösande faktorer och vad man kan göra för att förebygga eller behandla kronisk migrän.
Vad är kronisk migrän?
Migrän är en av flera huvudvärkssjukdomar som drabbar 12 % av befolkningen i världen. Migrän är den tredje största orsaken till funktionsnedsättning, enligt Global Burden of Disease Study 2019.
Kronisk migrän diagnostiseras när en person har femton eller fler huvudvärksdagar varje månad, med minst åtta dagar med migräninslag under mer än tre månader.
Migränanfall är kända för att bli svårare och mer frekventa med tiden. Läkare klassificerar dessa anfall i två typer: episodisk migrän och kronisk migrän.
Medan episodisk migrän förekommer sällan, förekommer kronisk migrän upprepade gånger under minst tre månader.
Episodisk migrän har potential att utvecklas till kronisk migrän med tiden. Studier har visat att omkring 3 % av de personer som drabbas av episodisk migrän övergår till kronisk migrän.
Symtom på kronisk migrän
Även om symtomen på episodisk och kronisk migrän är desamma, varierar symtomens frekvens och intensitet.
Vanliga symtom vid migrän är bl.a:
- måttlig till svår smärta
- svår pulserande smärta på ena eller båda sidorna av huvudet
- pulserande känsla och tryckliknande smärta
- förvärrad smärta vid rörelse/fysisk aktivitet
- extrem känslighet för ljud, ljus, illamående
- och kräkningar i samband med huvudvärken.
Orsaker till kronisk migrän
Personer med migrän kan uppleva att vissa faktorer, t.ex. specifika miljöer, situationer och beteenden, utlöser en ny migränattack. Dessa faktorer brukar kallas migränutlösande faktorer.
Några vanliga utlösande faktorer för personer med kronisk migrän är t.ex:
- ångestoch stress
- överdriven koffeinkonsumtion
- särskilda livsmedel och drycker
- läkemedel
- väderförändringar
- sensorisk stimulering
- hormonförändringar
- och ihållande sömnstörningar.
Utlösande faktorer kan variera från person till person, och därför kan personer med kronisk migrän ha nytta av att identifiera och hålla reda på sina utlösande faktorer i en migrändagbok.
På så sätt kan individer försöka minska sin exponering för vanliga utlösande faktorer.
Ångest och stress
Personer som tidigare haft migrän kan uppleva episoder av ökad ångest och stress.
Höga nivåer av stress och ångest frisätter hormonet kortisol, som kan leda till kärlförändringar i hjärnan, vilket i sin tur leder till inflammation och kronisk huvudvärk.
Stressrelaterade upplevelser eller miljöer som orsakar stress leder till beteendeförändringar och symtom hos individer, t.ex. sömnbrist, muskelspänningar, färre måltider eller att man glömmer att ta sin medicin.
Överdriven koffeinkonsumtion
Överkonsumtion av koffein är en annan vanlig migränutlösande faktor. Koffein är ett stimulerande ämne som potentiellt kan utlösa ett migränanfall.
Koffeinhaltiga drycker eller läsk med hög sockerhalt kan också bidra till migränhuvudvärk.
Särskilda livsmedel och drycker
Vissa artificiella sötningsmedel, kryddor, salt och lagrade livsmedel (ostar och charkuterier) kan utlösa migrän. Mononatriumglutamat (MSG) är ett livsmedelskonserveringsmedel som kan utlösa migränhuvudvärk.
Det är också viktigt att hantera kost och måltidsplaner, eftersom uteblivna måltider kan utlösa huvudvärk hos vissa personer med kronisk migrän.
Hormonella förändringar
Kronisk och episodisk migrän är vanligare hos kvinnor än hos män.
Till exempel kan hormonförändringar under menstruationen, före och efter klimakteriet, och hormonella läkemedel utlösa migränhuvudvärk.
Läkemedel
Överanvändning av migränläkemedel eller vasodilaterare som kan påverka kärlsystemet eller blodkärlen kan utlösa migrän eller förvärra en episodisk migrän.
Personer som tar migränläkemedel kan också uppleva återkommande migrän.
Det är bäst att kontakta sin vårdgivare när det gäller användning av migränläkemedel. Överanvändning av migränläkemedel kan ibland leda till överanvändningshuvudvärk.
Vädermönster
Förändringar i säsongs- och vädermönster kan också påverka migränens status.
Förändringar i barometertryck, luftfuktighet och temperatur kan också påverka tidpunkten, svårighetsgraden och frekvensen av migränhuvudvärk.
Sensorisk stimulering
Sensorisk stimulering, t.ex. starka dofter, hög musik och blinkande ljus, kan också utlösa episoder av migränhuvudvärk hos enskilda personer.
Sömnstörningar
Att sova sju till åtta timmar varje natt är avgörande för att förebygga migrän. Att inte sova tillräckligt eller att sova för mycket kan förvärra ett migränanfall.
Hur diagnostiseras kronisk migrän?
Om man tror att man lider av kronisk migrän bör man kontakta sin vårdgivare.
Sjukvårdspersonal eller huvudvärksspecialister tar en detaljerad medicinsk historia och bedömer individens symtom och möjliga utlösande faktorer.
Läkaren kan fråga personer om deras migränsmönster, om de är kontinuerliga eller episodiska, migränens intensitet och frekvens samt eventuella identifierade riskfaktorer eller utlösande faktorer.
Att registrera huvudvärksdagar med hjälp av en huvudvärksdagbok är avgörande för en diagnos, eftersom diagnosen beror på hur många huvudvärksdagar en person har.
De kommer också att samla in information om familjehistoria, smärtans svårighetsgrad, känsla, lokalisering, andra symtom som åtföljer smärtan, nuvarande och tidigare mediciner och livsstilsfaktorer som kan orsaka sekundär huvudvärk.
En huvudvärksspecialist kan genomföra en neurologisk undersökning eller diagnostiska kriterier för att utesluta andra typer av kronisk huvudvärk.
MR- eller datortomografi
Kronisk migrän kan också diagnostiseras med hjälp av en MR- eller CT-undersökning.
MRT-undersökningar använder radiovågor och ett magnetfält för att skapa bilder av blodkärl och hjärnan, vilket hjälper vårdpersonal att diagnostisera neurologiska tillstånd och hjärnsjukdomar, inklusive migrän.
CT-scanningar använder röntgenstrålar för att generera tvärsnittsbilder av hjärnan, vilket hjälper läkare att diagnostisera hjärnskador, infektioner, tumörer eller möjliga medicinska problem som kan orsaka huvudvärk hos individer.
Förebyggande av kronisk migrän
Behandling av kronisk migrän fokuserar på att hantera livsstilsval, utlösande faktorer och förebyggande behandlingar. Några livsstilsförändringar som kan förbättra kroniska migränbesvär är
- rutinmässig fysisk aktivitet
- avslappning
- stresshantering
- Hydrering
- och en balanserad kost.
Förebyggande läkemedel
Förebyggande läkemedel syftar till att minska huvudvärkens svårighetsgrad och frekvens, inklusive angiotensinblockerare, betablockerare, tricykliska antidepressiva medel, calcitonin-genrelaterade peptider (CGRP) och toxin A botoxinjektioner.
Botox injektionsbehandling var den första förebyggande behandlingen som godkändes av Food and Drug Administration (FDA) och har visat sig vara effektiv för att minska frekvensen av migrän.
Alternativ medicin
Enligt American Migraine Foundation kan kosttillskott, även kallade nutraceuticals, hjälpa människor att lindra migränsymtom.
Några vanliga växtbaserade kosttillskott som kan hjälpa mot migrän är vitaminer som vitamin B2 (riboflavin), magnesium, feberkrassing, melatonin och koenzym Q10 (CoQ10).
Personer med kronisk migrän kan ha låga nivåer av mineraler och vitaminer. Därför är det bra med tillskott.
Hos personer med normala nivåer av vitaminer och mineraler kan växtbaserade kosttillskott fortfarande minska frekvensen och intensiteten av migrän vid specifika doser.
Yoga mot migrän
Yogainvolverar kroppspositioner, andning och meditation som kan hjälpa till att lindra stress, en vanlig orsak eller utlösande faktor för migränhuvudvärk.
Alla kanske inte är bekanta med yoga, så att få hjälp av en yogalärare eller gå med i en yogaklass kan vara ett utmärkt första steg för att bekanta sig med yoga och hitta ställningar som är lämpliga för migränen.
Intensiva eller svåra ställningar kan utlösa migrän hos personer, särskilt nybörjare.
Därför är det viktigt att diskutera migränutlösande faktorer med sin instruktör, t.ex. musik och doftljus.
Att hitta former av yoga som involverar djup meditation och andning är särskilt användbart för personer med migrän.
Några av dessa inkluderar:
- hatha yoga
- restorativ yoga
- armbågsböjar
- axelrotationer
- Rotationer i nacken
- böjd nacke
- och handledsrotationer.
Hälsosamma levnadsvanor
Livsstilsvanor och livsstilsval kan minska frekvensen och intensiteten av migränhuvudvärk.
Några hälsosamma livsstilsvanor är att hitta en lugn miljö, upprätta ett sömnschema, äta balanserade måltider och undvika mat som utlöser huvudvärk, motionera regelbundet och hantera stress.
Stresshantering innebär att man ägnar sig åt aktiviteter man tycker om, tar sig tid att koppla av, umgås med vänner och familj och strävar efter balans.
Behandling av kronisk migrän
Behandlingen av kronisk migrän liknar den av episodisk migrän, med några få skillnader.
Behandling av kronisk migrän kan omfatta läkemedel och smärtstillande medel, som långsamt ökas i dos, och kompletterande behandlingar, inklusive transkraniell magnetstimulering och transkutan supraorbital nervstimulering.
Tidig behandling av episodisk migrän kan minska sannolikheten för att en person med episodisk migrän övergår till kronisk migrän, och individanpassad behandling kan också få kronisk migrän att återgå till episodisk migrän.
Akuta behandlingar
Akut behandling av migränattacker omfattar akut migränmedicin, receptbelagd behandling och receptfria läkemedel, inklusive acetaminophen, ibuprofen och sumatriptan.
Det är dock viktigt att begränsa läkemedelsanvändningen för att undvika symtom på överanvändning.
Slutsats
Målet för personer med kronisk migrän är att kontrollera huvudvärken. Det är möjligt att förebygga och hantera kronisk migrän med en lämplig behandlingsplan.
Att minska huvudvärkens svårighetsgrad och antal kan hjälpa personer med kronisk migrän och få dem att övergå till episodisk migrän.
Om en person upplever svår huvudvärk till följd av kroniska migränsymtom är det viktigt att uppsöka läkare eller vårdgivare.
Kronisk migrän kan ha en negativ inverkan på en persons liv och påverka områden som skola, arbete och relationer med familj och vänner. Därför är det viktigt att behandla kronisk migrän tidigt.
Referenser
Kronisk migrän: Vad du behöver veta
Alternativa behandlingar av migrän
Friskrivningsklausul
Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det rekommenderas alltid att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå vid användning av den information som tillhandahålls.
