Andningssystemet

Andningsorganen är ett av de mest vitala systemen i människokroppen och ansvarar för att förse kroppen med syre och göra sig av med koldioxid.

Viktiga slutsatser

• Definition: Andningsorganen är avgörande för syreintag och koldioxidavgång och omfattar näsa, mun, svalg, luftstrupe och lungor.
• Autonoma nervsystemet: Andningen styrs i första hand ofrivilligt av det autonoma nervsystemet, men den kan också regleras frivilligt.
• Anatomi: Viktiga delar är näsan, munnen, svalget (pharynx), struphuvudet (larynx), luftstrupen (trakea) och lungorna.
• Andningszoner: Den ledande zonen förflyttar luft och andningszonen sköter gasutbytet i blodet.
• Vanliga tillstånd: Kroniska sjukdomar inkluderar astma, KOL, lungcancer, cystisk fibros och sömnapné.
• Fördelarmedandningsarbete: Andningsarbete kan öka avslappningen, minska stress, förbättra astmasymtom och minska högt blodtryck.

Andningen är i första hand en ofrivillig process som styrs av det autonoma nervsystemet, men kan också kontrolleras genom andningsarbete. Andningsorganen består av många strukturer, bland annat näsa, mun, svalg, luftstrupe och lungor.

Hur fungerar andningssystemet?

Andningssystemet är i första hand ett ofrivilligt system, eftersom det styrs av kroppens autonoma nervsystem . Andningssystemet möjliggör många processer, men det är främst det som reglerar andningen, även kallad andning.

Andningen fungerar så att syre som kommer in i lungorna byts ut mot koldioxid som lämnar kroppen. Andningen är huvudsakligen en ofrivillig process som styrs av hjärnan och det autonoma nervsystemet. Det finns dock fall där andningen kontrolleras frivilligt. Exempel på andning som styrs frivilligt är sång och tal.

Andningsorganen är också involverade i lukt. Slemmet i andningsvägarna hjälper till att skydda kroppen från mikrober och virus. Andningsorganen har två zoner:

• Den ledande zonen förflyttar luft in och ut ur lungorna
• Andningszonen byter ut syre och koldioxid i blodet

Andningsorganens anatomi

Andningssystemet består av flera organ och system, bland annat

• näsa
• mun
• svalg (pharynx)
• röstbrevlåda
• luftstrupe
• och lungor.

Näsan

Näsan gör att luft kan komma in i kroppen. Septum är den struktur som delar upp näsans insida i två näshålor. Näsan filtrerar och renar också den luft som kommer in i kroppen och avlägsnar partiklar och allergener.

Klibbigt slem täcker de två näshålorna för att fånga upp partiklar och allergener. Detta slem fångar upp dammpartiklar, bakterier och andra miljöföroreningar.

Det finns också små hårstrån i näshålan som kallas cilier. Dessa små hårstrån transporterar slem från näshålan till bakre delen av halsen, där det sväljs och neutraliseras i magsäcken.

Näsan kan också värma och fukta luften. Vid inandning strömmar luft förbi näsans slemhinna, genom bihålorna och in i snäckstrukturen. Dessa tre veck är ihåliga utrymmen som värmer och fuktar luftvägarna och hjälper till med nasal dränering.

Munnen

Munnen är en del av de övre luftvägarna. Matstrupen är en passage som leder från munnen och halsen till magsäcken.

Även om det är mycket vanligare att människor andas genom näsgångarna förekommer munandning, men det avråds från att använda det som primär andningsmetod.

I första hand avråder man från munandning eftersom det kan leda till sömnstörningar, tandproblem och skillnader i ansiktsstrukturen. Några negativa symtom på munandning är muntorrhet, dålig andedräkt, dregling på kuddar och felaktig tandställning när över- och underkäken inte sitter som de ska.

Halsen

Halsen är en del av andnings- och matsmältningssystemet. Strukturellt sett är det ett rör som är fodrat med muskler och förbinder näsan och munnen med struphuvudet (struphuvudet) och matstrupen (esofagus).

Nasofarynx är en viktig del av svalget eftersom den ansluter till näsan och möjliggör luftpassage.

Röstbrevlåda

Struphuvudet, även kallat struphuvudet, förbinder svalget (struphuvudet) med resten av andningsorganen. Den underlättar sväljning och innehåller den viktiga strukturen som kallas stämband. Ytterligare funktioner är att skapa vokala ljud som tal och andning.

Luftstrupe

Luftstrupen kallas medicinskt för trakea. Den transporterar syre och koldioxid till och från lungorna och leder in i luftvägarna. När en person andas in rör sig syresatt luft genom näsan eller munnen, ner i luftstrupen och ner i lungorna.

Slemhinnan täcker luftstrupen för att förhindra att skräp tränger ner i lungorna. Flimmerhår finns också i luftstrupen, precis som i näsan. Luftstrupen löper parallellt med matstrupen, det rör som transporterar mat och vätska till magsäcken när mat av misstag kan komma in i luftstrupen, vilket resulterar i hosta.

Luftvägar och luftblåsor

Luftstrupen (trakea) är i princip ett långt rör som förbinder struphuvudet (struphuvudet) med luftrören (bronkerna) som leder till lungorna. Dessa bronker eller bronkialrör innehåller många underavdelningar som skickar syre från luften in i lungorna.

Det börjar med en vänster och en höger huvudbronk som leder till lobarbronker som passerar genom lungorna. Dessa övergår till segmentella grenar som passerar genom ett segment av varje lob, för att slutligen bronkioler som är det minsta segmentet.

Inom bronkiolerna drar luftvägarna ihop sig (stängs) och vidgas (öppnas) för att kontrollera luftflödet in i och ut ur lungorna. Bronkiolerna transporterar sedan utomhusluften till alveolerna eller de små luftblåsorna. Dessa små luftblåsor ansvarar för gasutbytet och omges av små blodkärl. Bronkialrören ligger därför i början av luftvägarna.

Lungor

Lungorna fungerar som stora luftfyllda säckar som ligger i kroppens mitt. Den är belägen i brösthålan eller bröstkorgen. Revbenen och under dem skyddas lungornas sidor av diafragmamuskeln. Den högra lungan har tre lober eller sektioner och den vänstra har två. Den vänstra lungan innehåller hjärtskåran, som skapar utrymme för hjärtat. Den högra lungan är belägen strax ovanför levern.

Lungorna har två membran eller skyddslager, ett som är veckat över sig självt och ett som är veckat över brösthålan. Dessa kallas pleura och avger en liten mängd vätska som fungerar som ett smörjmedel. På grund av detta arbetar lungorna för att röra sig smidigt i bröstväggen och lungorna expanderar.

Vid inandning (andas in) rör sig diafragmamuskeln nedåt mot magen och revbensmusklerna rör sig uppåt och utåt. Som ett resultat blir brösthålan större, vilket drar syrerik luft genom näsan eller munnen (munhålan) och reser ner i lungorna.

Vid utandning drar diafragman ihop sig i motsatt riktning och bröstkorgens väggmuskler slappnar av. Den blir då mindre och luften rör sig och pressas ut.

Vanliga tillstånd i andningsorganen

Det finns två kategorier av tillstånd i andningsorganen:

• akut
• kronisk

Kroniska luftvägssjukdomar påverkar luftvägarna och andra delar av andningssystemet, inklusive lungan, under långa perioder. De vanligaste kroniska andningssjukdomarna är

• Astma
• kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
• lungcancer
• cystisk fibros
• sömnapné.

Två av de viktigaste riskfaktorerna för kroniska sjukdomar i andningsvägarna är tobaksrök, exponering för personlig eller passiv rökning samt luftkvalitet. De som röker själva ökar sin risk att drabbas av lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och astma.

Astma

Astma drabbar en stor del av alla barn och vuxna i världen. Symtomen är bland annat andnöd, tryck över bröstet och pipande andning. Astmaattacker kan inträffa efter träning, exponering för allergener, virusinfektioner i luftvägarna, irriterande ångor eller gaser.

En inflammation i luftvägarna och en förträngning av dem leder till symtomen. För personer med mer extrema fall av astma kan en astmainhalator behövas. Det verkar avslappnande på musklerna i luftvägarna till lungorna, vilket gör det lättare att andas.

Sömnapné

Sömnapné är en störning som gör att andningen pausas flera gånger under sömnen. Dessa pauser varar mellan 10 och 30 sekunder och kan inträffa flera gånger under natten.

Det finns tre typer av sömnapné:

• obstruktiv
• central
• blandad

Obstruktiv sömnapné är den vanligaste och beror på att de övre luftvägarna blockeras under sömnen. Blockeringen uppstår ofta på grund av att mjukvävnaden längst bak i halsen kollapsar och sluter sig under sömnen.

Även andra saker kan blockera luftvägarna, t.ex. avslappnade halsmuskler, en trång luftväg, en stor tunga eller extra fettvävnad i halsen.

Sömnapné kan också orsaka symtom som t.ex:

• sömnighet dagtid
• kraftiga snarkningar
• flämtande
• kvävning under sömn
• humörförändringar
• dålig koncentration

Livsstilsförändringar kan göras för att minska symtomen. Det finns dock även andra behandlingsmetoder. En CPAP-maskin (Continuous Positive Airway Pressure) innebär att man bär en speciell mask som håller halsen öppen, stoppar snarkningar och förhindrar andningsuppehåll.

KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär att luftvägarna i lungorna blir inflammerade och förtjockade. Det kallas ofta även för kronisk bronkit eller emfysem. Vid KOL påverkas den vävnad där syreutbytet sker.

Luftflödet av syre in och ut ur lungorna minskar. Det gör det svårare att föra ut koldioxid i atmosfären som avfallsgas.

För dem som lever med KOL kan de fysiska utmaningar som följer med sjukdomen påverka humöret och den känslomässiga hälsan. Ångest och depression är vanligt förekommande hos denna patientgrupp, även om de ofta inte uppmärksammas och inte behandlas.

Andnödssymtom kan orsaka ångest och utlösa panikattacker. Ångest utlöser fysiologiskt ökad ventilation eller snabbare andning, vilket kan förvärra andfåddheten.

Forskning visar att behandling av ångest och depression kan öka patienternas förmåga att fullfölja sin KOL-behandling, förbättra den fysiska hälsan och minska sjukvårdskostnaderna.

Diagnostisering av andningssjukdomar

Spirometri är det vanligaste testet för lungfunktion. Spirometri mäter hur mycket luft som kan andas in och ut ur lungorna och hur snabbt luften kan blåsas ut.

Andningsterapeuter och annan vårdpersonal undersöker andningshälsan genom att undersöka lungornas volym och kapacitet. Dessa avser luftvolymen i lungorna under olika faser av andningscykeln.

Luftföroreningar och sjukdomar i andningsvägarna

Världshälsoorganisationen (WHO) har identifierat luftföroreningar som ett stort problem för människors hälsa. Data visar att merparten av världens befolkning (99%) andas luft som överskrider WHO:s riktlinjer. Låg- och medelinkomstländer utsätts i högre grad för skadliga ämnen som koldioxid.

Luftföroreningar, oavsett om det är inomhus eller utomhus, kan orsaka hälsoproblem, särskilt för dem som har lungsjukdomar. Luftföroreningar kan irritera, inflammera och förstöra lungvävnaden. Det är möjligt att göra detta även på låga nivåer.

De som löper störst risk att bli sjuka av luftföroreningar är barn, äldre och personer med kroniska sjukdomar.

Lokala index för luftkvalitet finns lätt tillgängliga i telefonens väderappar. När luftföroreningarna utomhus är höga är det bäst att hålla sig inomhus. Höga halter av koldioxid i atmosfären kan bidra till detta problem.

Grunderna i andningsarbete för andningsorganen

Andningsarbete innebär djup andning från diafragman eller magen, vilket hjälper till att främja avslappning.

Vetenskapen bakom andningsarbete handlar om det autonoma nervsystemet, som består av två delar.

Det sympatiska nervsystemet är en reaktion på kamp eller flykt.

Det parasympatiska nervsystemet är det system som svarar för vila och matsmältning. Andningsarbete motverkar det sympatiska systemet genom att aktivera det parasympatiska systemet. Det kan t.ex. orsaka bronkdilatation genom att bronkialrören slappnar av.

De potentiella fördelarna med andningsarbete har undersökts i stor utsträckning och sägs vara:

• minska stress

• lindra posttraumatiskt stressyndrom

• förbättra astmasymtom

• minska högt blodtryck

Resurser

Kroniska sjukdomar i andningsorganen - Kanada.ca

Att leva med KOL | American Lung Association

KOL och emotionell hälsa | American Lung Association

Aortas anatomi | Clevelandclinic.org

Luftföroreningar

Nationella hjärt-, lung- och blodinstitutet (NHLBI)

Andningsorganen: Andningsfunktioner - LabXchange

Ansvarsfriskrivning

Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det är alltid rekommenderat att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå vid användning av den information som tillhandahålls.