Andningssystemet

Andningssystemet är ett av de viktigaste systemen i människokroppen och ansvarar för att förse kroppen med syre och göra sig av med koldioxid.

Andningen är främst en ofrivillig process som styrs av det autonoma nervsystemet, men kan också styras genom andningsarbete. Andningssystemet omfattar många strukturer, inklusive näsa, mun, svalg, luftstrupe och lungor.

Hur fungerar andningssystemet?

Andningssystemet är i första hand ett ofrivilligt system, eftersom kroppens autonoma nervsystem styr det. Andningssystemet möjliggör många processer, men det är främst regulatorn för andning, även känt som andning.

Andningen fungerar så att syre som kommer in i lungorna byts mot koldioxid som lämnar kroppen. Andningen är huvudsakligen en ofrivillig process som styrs av hjärnan och det autonoma nervsystemet. Det finns dock fall där andningen styrs frivilligt. Exempel på andning som styrs frivilligt är sång och tal.

Andningsorganen är också involverade i lukt. Slemmet i andningsvägarna hjälper till att skydda kroppen mot mikrober och virus. Andningsorganen har två zoner:

• Den ledande zonen flyttar luft in och ut ur lungorna
• Andningszonen utbyter syre och koldioxid i blodet

Andningsorganens anatomi

Andningssystemet består av flera organ och system, inklusive:

• näsa
• mun
• halsen (svalget)
• röstbrevlåda
• luftrör
• och lungor.

Näsa

Näsan gör det möjligt för luft att komma in i kroppen. Skiljeväggen är den struktur som delar näsans insida i två näshålor. Näsan filtrerar och renar också den luft som kommer in i kroppen och avlägsnar partiklar och allergener.

Klibbigt slem täcker de två näshålorna för att fånga upp partiklar och allergener. Detta slem fångar upp dammpartiklar, bakterier och andra miljöföroreningar.

Det finns också små hårstrån i näshålan som kallas cilier. Dessa små hårstrån transporterar slem från näshålan till bakre delen av halsen, där det sväljs och neutraliseras i magsäcken.

Näsan kan också värma och fukta luften. Vid inandning strömmar luften förbi näsans slemhinnor, genom bihålorna och in i konkae-strukturen. Dessa tre veck är ihåliga utrymmen som värmer och fuktar luftvägarna och hjälper till med näsdräneringen.

Mun

Munnen är en del av de övre luftvägarna. Matstrupen är en passage som leder från munnen och halsen till magsäcken.

Även om det är mycket vanligare att människor andas genom näsgångarna förekommer munandning, men det avråds från att använda munandning som primär andningsmetod.

I första hand avråds från munandning eftersom munandning kan leda till sömnstörningar, tandproblem och skillnader i ansiktsstruktur. Några negativa symtom på munandning är muntorrhet, dålig andedräkt, dregel på kuddar och bettfel när de övre och undre tänderna inte sitter ihop ordentligt.

Hals

Strupen är en del av andnings- och matsmältningssystemet. Strupen är ett muskelklätt rör som förbinder näsan och munnen med struphuvudet (larynx) och matstrupen (esofagus).

Nasofarynx är en viktig del av svalget eftersom den ansluter till näsan och möjliggör luftpassage.

Röstbrevlåda

Struphuvudet, även känt som struphuvudet, förbinder svalget (halsen) med resten av andningsorganen. Den hjälper till att svälja och innehåller den viktiga struktur som kallas stämbanden. Ytterligare funktioner inkluderar att skapa vokala ljud som tal och andning.

Vindrör

Luftstrupen kallas medicinskt för trakea. Den transporterar syre och koldioxid till och från lungorna och leder in i luftvägarna. När en person andas in rör sig syresatt luft genom näsan eller munnen, ner i luftstrupen och in i lungorna.

Slemmet täcker luftstrupen för att förhindra att skräp kommer in i lungorna. Flimmerhår finns också i luftstrupen, precis som i näsan. Luftstrupen löper parallellt med matstrupen, det rör som transporterar mat och vätskor till magsäcken när mat av misstag kan komma in i luftstrupen, vilket leder till hosta.

Luftvägar och luftsäckar

Luftstrupen (trachea) är ett långt rör som förbinder struphuvudet (larynx) med luftrören (bronkerna) som leder till lungorna. Dessa bronker eller luftrör innehåller många underavdelningar som skickar syre från luften till lungorna.

Det börjar som en vänster och höger huvudbronk, som leder till lobära bronker som passerar genom lungorna. Dessa förvandlas till segmentala grenar som passerar genom ett segment av varje lob och slutligen bronkioler som är det minsta segmentet.

I bronkiolerna drar luftvägarna ihop sig (stängs) och vidgar sig (öppnas) för att kontrollera luftflödet in i och ut ur lungorna. Bronkiolerna transporterar sedan utomhusluften till alveolerna eller de små luftsäckarna. Dessa små luftsäckar ansvarar för gasutbytet och omges av små blodkärl. Bronkialrören är därför början på luftvägarna.

Lungor

Lungorna fungerar som stora luftfyllda säckar som ligger i kroppens mitt. De är placerade i brösthålan eller bröstkorgen. Revbenen och nedanför skyddar mellangärdesmuskeln sidorna av lungorna. Den högra lungan innehåller tre lober eller sektioner och den vänstra har två. Den vänstra lungan innehåller hjärtskåran, som skapar utrymme för hjärtat. Den högra lungan ligger precis ovanför levern.

Lungorna har två membran eller skyddande lager, ett som är veckat på sig självt och ett som är veckat på brösthålan. Dessa kallas pleura och släpper ut en liten mängd vätska som fungerar som ett smörjmedel. På grund av detta arbetar lungorna för att röra sig i bröstväggen smidigt och lungorna expanderar.

Vid inandning rör sig diafragmamuskeln nedåt mot magen och revbensmusklerna uppåt och utåt. Detta leder till att brösthålan blir större och att syrerik luft strömmar in genom näsan eller munnen (munhålan) och vidare ner i lungorna.

Vid utandning drar diafragman ihop sig i motsatt riktning och musklerna i bröstväggen slappnar av. Bröstkorgen blir då mindre och luften rör sig och trycks ut.

Vanliga tillstånd i andningsorganen

Det finns två kategorier av sjukdomar i andningsorganen:

• Akut
• och kronisk.

Kroniska andningssjukdomar påverkar luftvägarna och andra delar av andningssystemet, inklusive lungorna, under långa perioder. De vanligaste kroniska luftvägssjukdomarna är bl.a:

• Astma
• kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
• lungcancer
• cystisk fibros
• sömnapné.

Två av de viktigaste riskfaktorerna för kroniska luftvägssjukdomar är tobaksrök, exponering för personlig eller passiv rökning samt luftkvalitet. Den som röker själv ökar sin risk att utveckla lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och astma.

Astma

Astma drabbar en stor andel barn och vuxna runt om i världen. Symtomen är andnöd, tryck över bröstet och väsande andning. Astmaanfall kan inträffa efter träning, exponering för allergener, virala luftvägsinfektioner, irriterande rök eller gaser.

En inflammation i luftvägarna och en förträngning av dem ger upphov till symtomen. För personer med mer extrema fall av astma kan en astmainhalator behövas. Den verkar genom att få musklerna i luftvägarna in i lungorna att slappna av, vilket gör det lättare att andas.

Sömnapné

Sömnapné är en sjukdom som gör att andningen avbryts flera gånger under sömnen. Andningsuppehållen varar i 10 till 30 sekunder och kan inträffa flera gånger under natten.

Det finns tre typer av sömnapné:

• obstruktiv
• central
• och blandad.

Obstruktiv sömnapné är vanligast och beror på att de övre luftvägarna blockeras under sömnen. Blockeringen beror ofta på att den mjuka vävnaden längst bak i halsen faller ihop och stängs under sömnen.

Andra saker kan också blockera luftvägarna, t.ex. avslappnade halsmuskler, en trång luftväg, en stor tunga eller extra fettvävnad i halsen.

Sömnapné kan också orsaka symtom som t.ex:

• sömnighet dagtid
• högljudd snarkning
• flämtande
• kvävning under sömn
• humörsvängningar, och
• dålig koncentration.

Livsstilsförändringar kan göras för att minska symtomen. Men det finns också andra tillgängliga behandlingar. CPAP-maskin (Continuous Positive Airway Pressure) innebär att man bär en speciell mask för att hålla halsen öppen, stoppa snarkning och förhindra andningsuppehåll.

KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är när luftvägarna i lungorna blir inflammerade och förtjockade. Det kallas ofta även kronisk bronkit eller emfysem. Vid KOL påverkas den vävnad där syreutbytet sker.

Luftflödet av syre in i och ut ur lungorna minskar. Det gör det svårare att avskilja koldioxid från atmosfären som en avfallsgas.

För dem som lever med KOL kan de fysiska utmaningar som sjukdomen medför påverka humöret och den känslomässiga hälsan. Ångest och depression är vanliga hos denna patientgrupp, men de uppmärksammas ofta inte och lämnas obehandlade.

Symtom på andnöd kan orsaka ångest och utlösa panikattacker. Ångest utlöser fysiologiskt ökad ventilation eller snabbare andning, vilket kan förvärra andfåddheten.

Forskning visar att behandling av ångest och depression kan öka patienternas förmåga att fullfölja KOL-behandlingen, förbättra den fysiska hälsan och minska sjukvårdskostnaderna.

Diagnos av andningsbesvär

Spirometri är det vanligaste testet för lungfunktion. Spirometri mäter hur mycket luft som kan andas in och ut ur lungorna och hur snabbt luften kan blåsas ut.

Andningsterapeuter och annan sjukvårdspersonal arbetar med andningshälsa genom att undersöka lungvolymer och lungkapacitet. Dessa avser luftvolymen i lungorna vid olika faser i andningscykeln.

Luftföroreningar och sjukdomar i andningsorganen

Världshälsoorganisationen (WHO) har identifierat luftföroreningar som ett betydande problem för människors hälsa. Data visar att merparten av världens befolkning (99%) andas luft som överskrider WHO:s riktlinjer. Låg- och medelinkomstländer är mer exponerade för skadliga ämnen som koldioxid.

Luftföroreningar, oavsett om de förekommer inomhus eller utomhus, kan orsaka hälsoproblem, särskilt för dem som har lungsjukdomar. Luftföroreningar kan irritera, inflammera och förstöra lungvävnad. Det är möjligt att göra detta även vid låga nivåer.

De som löper störst risk att bli sjuka av luftföroreningar är barn, äldre och personer med kroniska sjukdomar.

Lokala luftkvalitetsindex finns lätt tillgängliga i telefonens väderappar. När luftföroreningarna utomhus är höga är det bäst att stanna inomhus. Höga nivåer av koldioxid i atmosfären kan bidra till detta problem.

Grunderna i andningsarbete för andningsorganen

Andningsövningar innebär djup andning från mellangärdet eller magen, vilket bidrar till avslappning.

Vetenskapen bakom andningsövningar involverar det autonoma nervsystemet, som består av två delar.

Det sympatiska nervsystemet är en kamp- eller flyktreaktion.

Det parasympatiska nervsystemet är vilo- och smältresponsen. Andningsarbete motverkar det sympatiska nervsystemet genom att aktivera den parasympatiska delen. Det kan t.ex. orsaka bronkdilatation genom att luftrören slappnar av.

De potentiella fördelarna med andningsarbete har undersökts i stor utsträckning och sägs vara:

• minska stress

• lindra posttraumatiskt stressyndrom

• förbättra astmasymtomen, och

• minska högt blodtryck.

Anahana fysiska resurser för hälsa

Wikis

Kamp- eller flyktreaktion

Sömnhygien

Guidad meditation för sömn

Neuroplasticitet

Migrän

Inflammation

Flexibilitet

Sömnstörningar

Kinesiologi

Hållning

Neurodiversitet

Övre korsets syndrom

Limbiskt system

Idrottsvetenskap

Kryoterapi

Immunförsvaret

Stresshormoner

Samstämmighet i hjärtat

Adrenalin

Andningsorganen

Neurotransmittorer

Bloggar

Sömnmeditation

Hur man sover bättre

Vad är sömnbrist?

Jag kan inte sova

Hur länge kan man gå utan sömn

Vad är nervsystemet?

Vad är centrala nervsystemet?

Vad är nervus vagus?

Vad är det perifera nervsystemet?

Vad är det somatiska nervsystemet?

Vad är det autonoma nervsystemet?

Vad är spinal stenos?

Vad är det sympatiska nervsystemet?

Vad är ryggspasm?

Vad är divertikulit?

Fördelar med kall dusch

Vad är fysioterapi?

Vad är cirkulationssystemet?

Spondylos mot spondylolys

Vad är hormoner?

Vad är skolios?

Vad är det endokrina systemet?

Vad är reumatoid artrit?

Vad är Plantar fasciit?

Hur du stärker ditt immunförsvar

Vad är ischias

Vad är fibromyalgi?

Vad är osteoporos?

Var finns Solar Plexus

Vad är neuroplasticitet?

Hur du stärker ditt immunförsvar

Resurser

Kroniska sjukdomar i andningsorganen - Canada.ca

Att leva med KOL | American Lung Association

KOL och emotionell hälsa | American Lung Association

Aortans anatomi | Clevelandclinic.org

Luftföroreningar

Nationella institutet för hjärta, lungor och blod (NHLBI)

Andningssystemet: Andningsfunktioner - LabXchange

Innehållet i denna artikel tillhandahålls endast i informationssyfte och är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det rekommenderas alltid att rådgöra med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några hälsorelaterade förändringar eller om du har några frågor eller funderingar kring din hälsa. Anahana ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller konsekvenser som kan uppstå vid användning av den information som tillhandahålls.