Enligt American Migraine Foundation är migrän den sjunde mest handikappande sjukdomen bland alla sjukdomar. Uppskattningsvis 10 % av alla människor i världen drabbas av migrän.
Vad är migrän?
Migrän är en av många huvudvärkssjukdomar som kan ge upphov till svår pulserande smärta eller en pulserande känsla på ena eller båda sidorna av huvudet. International Headache Society definierar migrän genom antalet attacker och smärtfrekvens (minst fem migränattacker som varar mellan 4-72 timmar utan behandling).
Vanliga symtom i samband med migränhuvudvärk är kräkningar, illamående och ökad känslighet för ljus och ljud. Andra symtom är talsvårigheter, auror, matbegär eller aptitlöshet. Personer som upplever migrän med auras kan ha auras som visar sig som blinkande ljus före eller efter migränen. Migrän med aura kallas även klassisk migrän, där det finns varningssignaler innan migränen inträffar.
Den vanligaste migränen är migrän utan aura. Vissa personer upplever också migränsmärta i nacken, där den kan misstas för en muskel- eller artärkramp, eller i ansiktet, där den kan misstas för bihålehuvudvärk. Migränhuvudvärken kan också kombineras med bihåleinflammande symtom, inklusive tryck i ansiktet, rinnande ögon och nästäppa. Hos vissa patienter kan migränen vara svår och långvarig och påverka vardagliga aktiviteter.
Riskfaktorer för migrän
Vanliga riskfaktorer för migrän är ålder, kön och sjukdomshistoria. Migrän kan uppstå när som helst i livet, men drabbar oftast personer i åldern 20-50 år. Huvudvärken kan nå sin kulmen i 30-årsåldern och svårighetsgraden avtar med stigande ålder. Könet spelar också en roll, där kvinnor har tre gånger större sannolikhet att drabbas av migrän än män. Generna bidrar till förekomsten av migrän; en individ är mycket mer benägen att drabbas av migränhuvudvärk om en eller båda föräldrarna har migrän.
Orsaker till migrän
De exakta orsakerna till migrän är okända, men miljö-, livsstils- och genetiska faktorer kan spela en roll. Migrän tros bero på onormal hjärnaktivitet som tillfälligt påverkar kemikalier, nervsignaler och blodkärl i hjärnan. Forskning tyder på att överaktiva nervceller skickar signaler till trigeminusnerven, vilket får kroppen att frisätta kalcitonin genrelaterade peptider (C.G.R.P.) och serotonin. C.G.R.P. orsakar svullnad i hjärnans blodkärl, vilket resulterar i migräninflammation och smärta. Huvudvärkssmärtan på ena sidan av huvudet kan förflytta sig till den andra sidan av huvudet och påverka hela huvudet.
Episodisk och kronisk migrän
Episodisk migrän innebär att man har migrän mindre än femton dagar i månaden. En migrän som uppträder under tre eller fler månader i följd eller mer än femton dagar per månad är kronisk. Episodisk migrän kan utvecklas till kronisk migrän på grund av utlösande faktorer som överkonsumtion av koffein eller överdriven användning av läkemedel, inklusive N.S.A.I.D.S., opioider och barbiturater. Smärtan blir värre när personer är känsliga för ljus och ljud. Kroniska migränsymptom inkluderar dubbelseende, oklart tal, balansförlust och yrsel.
Typer av migrän
Hur migränen yttrar sig beror på vilken typ av migrän man drabbas av. Vestibulär migrän är till exempel vanligt hos personer med en medicinsk historia av rörelsesjuka. De vanligaste symptomen på vestibulär migrän är illamående och kräkningar med eller utan huvudvärk.
En vanlig typ av migrän som drabbar barn är abdominal migrän, som orsakar illamående och kräkningar. Abdominal migrän kännetecknas av magsmärta och aptitlöshet hos barn. Den kan med tiden utvecklas till en klassisk migränhuvudvärk. Retinal migrän är en annan typ av migrän som uppstår på grund av att blodkärl i ögat dras ihop och orsakar en sänkning av blodflödet till ögat. En okulär eller retinal migrän innebär upprepade anfall av tillfällig eller partiell blindhet eller nedsatt syn på ett öga.
Migränens faser
Prodrome-fasen
Migränanfall innebär mer än bara en tidsram när någon har huvudvärk. För de flesta individer sker attackerna i tre faser. Ungefär 60 % av individerna upplever symtomen i prodrome-fasen i början av ett migränanfall. Dessa subtila tecken inkluderar humörförändringar, aptitlöshet, matbegär, förstoppning, diarré, ökad urinering och frekventa gäspningar. Vissa personer känner dock inte igen dessa tecken som indikatorer på ett migränanfall.
Aura-fas
En tredjedel av de personer som drabbas av migrän kan uppleva en aura före eller under ett migränanfall. Aura avser reversibla och tillfälliga synstörningar och neurologiska symtom som härrör från det centrala nervsystemet. Symtomen börjar vanligtvis gradvis, under en period på 5-20 minuter, och varar mindre än en timme. En migrän med aura kan visa sig som ljusblixtar, svarta punkter, vågiga linjer, hallucinationer eller tunnelseende. Vissa personer kan uppleva en fullständig synförlust, domningar eller en stickande känsla på ena sidan av kroppen.
Migrän utan aura är den vanligaste typen av migrän, som uppstår utan några varningssignaler. En annan typ är migrän med aura utan huvudvärk, även kallad tyst migrän, där auran och migränsymptomen uppträder utan migränhuvudvärk. Tyst migrän, även känd som acefalgisk migrän, kan ge försvagande symtom med synstörningar, synförlust, förändringar i färguppfattningen och känslighet för ljus, ljud och lukt.
Under attackstadiet börjar migränhuvudvärken som en matt värk och växer till en pulserande eller pulserande smärta som uppträder på ena sidan av huvudet. Ungefär 80 % av personerna upplever illamående och kräkningar tillsammans med migränhuvudvärk. Man kan också vara blek, klam eller yr. De flesta migränhuvudvärkar varar i ungefär fyra timmar, men svår migrän kan pågå i mer än tre dagar.
Migrän Huvudvärk Fas
Under huvudvärksfasen kan smärtan flytta sig från ena sidan av huvudet till den andra och eventuellt påverka framsidan av huvudet. Det kan också kännas som om den påverkar hela huvudet. Symtom som är typiska i denna fas är känslighet för ljus och ljud, illamående och kräkningar.
Postdrome-fas
Slutligen, efter att personer har upplevt migränhuvudvärk, kan postdrome-stadiet pågå i upp till en dag med symtom som trötthet, värk i kroppen, muskelsmärta/svaghet, yrsel, koncentrationssvårigheter och känslighet för ljus och ljud.
Skillnader mellan migrän hos barn och vuxna
Enligt American Migraine Foundation finns det vissa avgörande skillnader i hur barn upplever migränattacker. Några av dessa skillnader är mindre frekventa migränattacker och mer bilateral smärta jämfört med ensidiga migränattacker med kortare varaktighet. Den bilaterala smärtan uppstår över pannan till skillnad från unilateral på ena sidan av huvudet.
Vanliga utlösande faktorer för migrän
Endogena eller exogena faktorer som ökar sannolikheten för ett migränanfall på kort tid kallas migränutlösare. Några utlösande faktorer är stress och livsmedel och drycker, t.ex. livsmedelstillsatser, lagrad ost, alkohol och mononatriumglutamat. Hormonella förändringar är också vanliga migränutlösare för kvinnor. Många kvinnor märker att migränattacker uppstår på grund av fluktuationer i östrogennivåerna under graviditeten eller deras klimakterie- eller menstruationscykler. En migrän som uppstår tre dagar efter menstruationscykeln eller två dagar före menstruationens början kallas menstruationsmigrän.
Symtomen kan vara migrän utan aura, pulserande smärta på ena sidan av huvudet, illamående, kräkningar och ökad ljuskänslighet. En menstruationsmigrän beror på en minskning av östrogennivåerna och kan utlösas av stress, koffein eller att hoppa över måltider. Hormonella och födelsekontrollerande mediciner som preventivmedel kan också förvärra migränhuvudvärk.
Andra utlösande faktorer för migrän är att hoppa över måltider, koffeinintag, uttorkning och plötsliga väderförändringar eller sensoriska stimuli. Några väderförändringar som förknippas med migränhuvudvärk är hög luftfuktighet, överdriven värme, stormar, förändringar i barometertrycket och åskväder.
Även om väderförändringar inte kan kontrolleras måste man göra det som är bäst för sin migrän. Dessutom utlöser starka lukter som rök, parfym och färgförtunningsmedel migrän hos vissa personer. Att identifiera och förstå en individs utlösande faktorer är avgörande för att förebygga migrän.
Alla vanliga utlösare finns inte hos alla individer, och personer med migrän upplever utlösare på olika sätt. Att spåra utlösare kan vara mer komplext och kräver noggrant övervägande. Det är viktigt för personer som drabbas av migrän att identifiera och förstå sina utlösare.
Hur diagnostiseras migrän?
Det finns inga standardtester för att diagnostisera migrän. Läkaren kan dock diagnostisera migrän bland annat genom att använda de symtom som en person beskriver eller genom att fråga personen om dennes familjehistoria. Dessutom kan läkaren utföra fysiska undersökningar för att fastställa orsaken till huvudvärken. Läkaren kan också beställa bildundersökningar av hjärnan, t.ex. en C.A.T.-skanning och M.R.I. av hjärnan, eller blodprover. De kan också be personer att föra en migränedagbok och identifiera faktorer som kan utlösa deras migrän.
Behandling av migrän
Vanlig migränbehandling är förebyggande medicinering som syftar till att minska migränanfallens svårighetsgrad och frekvens. Läkare använder olika typer av läkemedel för att förebygga migrän. Förebyggande behandling omfattar blodtrycksmediciner som ursprungligen utvecklades för högt blodtryck. Dessa förebyggande läkemedel inkluderar angiotensinreceptorblockerare, betablockerare, kalciumkanalblockerare, antidepressiva medel som tricykliska antidepressiva medel, serotonin-norepinefrin- och kramplösande läkemedel samt valproinsyror.
Vårdgivare rekommenderar att personer med migrän tar ett eller flera förebyggande läkemedel i 2-3 månader för att utvärdera effektiviteten om de inte upplever biverkningar. Förebyggande eller abortiva läkemedel fokuserar på att lindra huvudvärkssmärtan och stoppa smärtan från att bli svår.
Nyare och dyrare läkemedel mot migrän inkluderar antikroppar mot kalcitonin genrelaterad peptid eller dess receptorer och antagonister. C.G.R.P.-hämmare blockerar en genrelaterad peptid som ökar under ett migränanfall, vilket kan bidra till att förebygga migränhuvudvärk. Förebyggande behandling av kronisk migrän omfattar topiramat och botulinumtoxin typ A. Andra medicintekniska produkter som kan hjälpa till att behandla migrän omfattar icke-invasiv vagusnervstimulering, extern trigeminusnervstimulator och transkraniell magnetstimulering.
Att hantera frekvent migrän kan innebära fysiska behandlingar som massage, akupressur, akupunktur, kiropraktik och kraniosakral terapi, som hjälper till att lindra huvudvärkssymptomen. Det är dock viktigt att rådgöra med läkaren innan man provar alternativa behandlingar. För att avgöra vilken behandling som är lämplig är det viktigt att individen beskriver sina huvudvärkssymptom, inklusive hur allvarliga och frekventa de är.
För kvinnor vars migränsymptom verkar vara förknippade med menstruationscykeln och som upplever menstruationsrelaterad migrän kan hormonbehandling hjälpa till att lindra andra symtom.
Komplikationer till följd av smärtstillande medel
Personer som tar smärtstillande läkemedel för ofta kan drabbas av allvarlig huvudvärk vid överanvändning av läkemedel. Risken för huvudvärk till följd av överanvändning av läkemedel är störst om en person tar en kombination av koffein, paracetamol och aspirin. Att ta ibuprofen eller aspirin i mer än 14 dagar och triptaner i mer än nio dagar i månaden kan också utlösa huvudvärk vid överanvändning av läkemedel. Huvudvärk till följd av överanvändning av läkemedel uppstår när läkemedlet inte längre är effektivt för att lindra migränesmärta och orsakar huvudvärk. Cykeln fortsätter när man använder mer medicin.
Vissa migränmediciner kan också förtränga blodkärlen; därför måste personer med risk för hjärtsjukdom eller hjärtinfarkt rådgöra med en sjukvårdspersonal innan de använder dem. Alternativt måste gravida kvinnor och patienter med andra komorbida tillstånd konsultera sin vårdgivare innan de använder och utvärderar för biverkningar.
Hur förebygger man migrän?
Förebyggande av migrän innebär att man använder den naturliga metoden S.E.E.E.D.S. En person kan förebygga migrän genom att använda de fem effektiva stegen i S.E.E.E.D.S., som står för sömnhygien, regelbundna och hälsosamma måltider, regelbunden motion, föra migrändagbok och stresshantering.
Sömn
Sömnbrist eller oregelbunden sömn kan utlösa migrän eller migränattacker. Enligt American Migraine Foundation har personer med migrän upp till åtta gånger större sannolikhet att ha sömnproblem än andra. Några sätt att förbättra en individs sömnhygien är att följa en standardiserad och regelbunden sömnrutin, hålla rummet svalt och mörkt, undvika att använda elektronik i sovrummet och göra avslappningstekniker vid sänggåendet.
Regelbundna måltider
Att äta regelbundna och hälsosamma måltider kan göra stor skillnad, särskilt för personer med hungerutlösare. Mat som är jämförelsevis proteinrik och kolhydratfattig är i allmänhet att föredra för personer med migrän för att undvika svängningar i blodsockret. Den stora utmaningen är att bedöma om vissa livsmedel är migrän- eller huvudvärkstriggers, eftersom detta kan variera avsevärt mellan individer.
Därför är det viktigt att känna igen vilken kost eller vilka livsmedel som utlöser huvudvärk. Några vanliga strategier som kan antas är dock att man tar måltider minst tre gånger om dagen, slutar eller begränsar koffeinintaget och håller sig hydrerad genom att dricka 7-8 glas vatten dagligen.
Övning
Måttlig och regelbunden motion kan förebygga migrän effektivt. Man måste vara försiktig, eftersom ansträngande motion och fysisk aktivitet kan förvärra ett anfall. Några fördelar med motion är förbättrad allmän hälsa och bättre sömn. Rekommenderade övningar för personer med migrän är regelbunden aerob träning i minst 30 minuter tre gånger i veckan och cirka 30 minuters konditionsträning några gånger i veckan.
Välj en motion och en aktivitet som du vill ha; börja med att långsamt sätta upp mål för motionens längd och frekvens och öka motionens frekvens och längd gradvis. Denna gradvisa process hjälper individen att avstå från ansträngande träning som kan utlösa migrän.
Dagbok om migrän
Att föra dagbok över huvudvärk/migrän är ett praktiskt verktyg för att hantera utlösande faktorer, diagnoser, läkemedels effektivitet och effektiviteten av den nuvarande behandlingen, vilket gör det möjligt för individen att förstå sjukdomen bättre. Man kan till exempel använda flera appar förutom en dagbok för att följa sin migrän/huvudvärk.
Några av fördelarna med en dagbok är att den hjälper läkaren att diagnostisera migränen, visar hur attacken går till, hjälper individer att känna igen varningssignaler och utlösande faktorer och bedömer akut eller förebyggande medicinering. Håll alltid dagboken enkel och registrera grundläggande information som kan vara till nytta för att hantera och förebygga migrän.
Stresshantering
Stress kan förstärka migränsymptomen. Därför måste stresshantering vara en viktig del av naturliga planer för förebyggande och kontroll av migrän. Upprätta en daglig rutin som innehåller avslappningstider. Avslappningstiderna bör bestå av avslappningsstrategier. Några av dessa inkluderar att ta ett långsamt, djupt andetag, mjuka avslappnande ljud och ljus eller att fokusera på en lugnande bild eller scen.
Andra rekommenderade strategier för att hantera stress är kognitiv beteendeterapi, biofeedback, andningstekniker, tacksamhet, guidad meditation och mindfulness samt positiva mantran.
Prognos av migrän
Hos vissa personer är migränhuvudvärk en riskfaktor för stroke. Personer med högre risk för stroke är bland annat rökare, kvinnor som har migrän med aura eller tar p-piller och personer som äter ohälsosam mat med högt blodtryck eller kolesterol som följd.
Professionell hjälp
Ring 112 eller åk till en akutmottagning när en person upplever den värsta huvudvärken i sitt liv, neurologiska symtom som inte har inträffat tidigare, t.ex. balans-, syn- eller talproblem, stickningar, förlamning, svaghet, kramper, eller om huvudvärken inträffar efter en huvudskada eller om den kommer plötsligt. Om du vill veta mer om migrän kan du läsa mer om resurser från National Headache Foundation, American Headache Society och Migraine Research Foundation.
RESURSER FÖR FYSISK HÄLSA I ANAHANA
WIKIS OM FYSISK HÄLSA
BLOGGAR OM FYSISK HÄLSA
Vad är det centrala nervsystemet?
Vad är det perifera nervsystemet?
Vad är det somatiska nervsystemet?
Vad är det autonoma nervsystemet?
Vad är det sympatiska nervsystemet?
Vad är det endokrina systemet?
Resurser
Vad är migrän? | Huvudvärk | JAMA
https://www.ingentaconnect.com/content/wk/wco/2022/00000035/00000003/art00016
Migrän: Symtom, orsaker, diagnos, behandling och förebyggande åtgärder
