Nervsystemet är ett komplext nätverk av celler och vävnader som förmedlar meddelanden mellan hjärnan och resten av kroppen. Nervsystemet styr alla kroppens aktiviteter, från andning och hjärtfrekvens till rörelse, tankar och känslor. Nervsystemet består av två huvuddelar: det centrala nervsystemet (CNS) och det perifera nervsystemet (PNS). CNS består av hjärnan och ryggmärgen. PNS består av alla nerver som förgrenar sig från ryggmärgen till andra kroppsdelar.
PERIFERT NERVSYSTEM.
Det perifera nervsystemet förmedlar meddelanden mellan det centrala nervsystemet och andra kroppsdelar. PNS delas upp i det somatiska och det autonoma nervsystemet.
Det perifera nervsystemet består av följande system:
SOMATISKT NERVSYSTEM.
Det somatiska nervsystemet (SNS) kontrollerar frivilliga kroppsfunktioner, muskelrörelser och sinnena. Exempel på detta är att gå, röra och se.
AUTONOMA NERVSYSTEMET
Det autonoma nervsystemet (ANS) kontrollerar ofrivilliga kroppsaktiviteter, t.ex. hjärtfrekvens och matsmältning. ANS kan delas in i det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet.
DET SYMPATISKA NERVSYSTEMET.
Det sympatiska nervsystemet (SNS) är ansvarigt för "kamp eller flykt"-reaktionen. Detta är kroppens nödsituationssystem som förbereder oss för att antingen slåss eller fly när vi är i fara. SNS ökar hjärtfrekvensen, blodtrycket och andningen. Det leder också bort blodet från matsmältningssystemet och in i musklerna så att de kan användas för fysisk aktivitet.
DET PARASYMPATISKA NERVSYSTEMET.
Det parasympatiska nervsystemet (PNS) ansvarar för "vila och matsmältning". Detta är kroppens normala, avslappnade tillstånd där hjärtfrekvensen och blodtrycket är låga och matsmältningssystemet är aktivt. Det parasympatiska nervsystemet sänker hjärtfrekvensen och ökar blodflödet till matsmältningssystemet.
Det finns en tredje del av det autonoma nervsystemet som kallas enteriskt nervsystem (ENS). ENS fungerar självständigt och kontrollerar matsmältningsfunktionerna men utförs av de sympatiska och parasympatiska divisionerna.
CENTRALA NERVSYSTEMET (CNS)
Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen och ansvarar för att bearbeta och reagera på information från det perifera nervsystemet.
BRAIN
Hjärnan är kontrollcentret för alla kroppens aktiviteter. Den tar emot information från sinnena och skickar signaler till resten av kroppen. Storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen är tre viktiga delar av hjärnan.
CEREBRUM
Hjärnan är den viktigaste delen av hjärnan och ansvarar för våra högre funktioner, som t.ex. tänkande, resonemang och planering. Den är också ansvarig för våra sinnen, såsom syn, hörsel och känsel. Storhjärnan är uppdelad i två halvor, som kallas hemisfärer. Varje hemisfär styr den motsatta sidan av kroppen.
CEREBELLUM
Cerebellum ligger under hjärnan vid skallebasen. Dess främsta uppgift är att samordna våra rörelser, hjälpa oss att hålla balansen och hjälpa oss att gå och stå upprätt.
BRAINSTEM
Hjärnstammen är den del av hjärnan som förbinder storhjärnan och lillhjärnan med ryggmärgen. Den kontrollerar många automatiska funktioner, till exempel andning, hjärtfrekvens och blodtryck.
SPINALBAND
Ryggmärgen är en lång, tunn bunt av nervfibrer som löper från hjärnstammen ner längs mitten av ryggen. Kotpelaren, eller ryggraden, omger den. Ryggmärgen förmedlar meddelanden mellan hjärnan och resten av kroppen. Den styr också vissa reflexer, till exempel knäskjutsreflexen.
NERVER
Nerverna är nervsystemets motorvägar. De transporterar meddelanden fram och tillbaka mellan hjärnan och ryggmärgen och resten av kroppen. Nerverna består av nervfibrer, som är långa, tunna trådar som sträcker sig från nervcellerna. Det finns två typer av nervfibrer: axoner och dendriter.
NERVCELL, ELLER NEURON
Nervceller, eller neuroner, är de grundläggande enheterna i nervsystemet. De ansvarar för att ta emot och överföra meddelanden. Varje neuron har en cellkropp som innehåller cellkärnan. Ett membran som kallas cellmembran omger kärnan. Cellkroppen innehåller också andra organeller, till exempel mitokondrier och lysosomer.
AXONS
Axonerna är långa, tunna fibrer som sträcker sig från cellkroppen. Axonerna transporterar meddelanden från cellkroppen till andra nervceller, muskler eller körtlar. De är vanligtvis täckta av en vit, fet substans som kallas myelin. Myelin hjälper till att skydda axonet och ökar hastigheten med vilken meddelanden transporteras.
DENDRITES
Dendriter är korta, tunna fibrer som sänder meddelanden från cellkroppen. De tar emot meddelanden från andra neuroner och vidarebefordrar dem till cellkroppen. De är vanligtvis kortare och tunnare än axoner.
En synaps är utrymmet mellan en neurons axon och en annan neurons dendrit. Meddelanden överförs över synapserna från en neuron till en annan genom elektriska impulser och kemiska neurotransmittorer.
TYPER AV NEURONER
Det finns tre typer av neuroner: motoriska, sensoriska och interneuroner. Vissa neuroner har både motoriska och sensoriska funktioner.
SENSORISKA NEURONER
Sensoriska neuroner ansvarar för att föra meddelanden från sinnena till hjärnan. De kallas också för afferenta neuroner. Många sensoriska neuroner omfattar berörings-, temperatur- och smärtreceptorer.
MOTOR-NEURONER
Motorneuronerna ansvarar för att överföra meddelanden från hjärnan till musklerna. De kallas också för efferenta neuroner. Det finns både somatiska och autonoma motoriska nervceller.
INTERNEURONER
Interneuroner är neuroner som finns i hjärnan och ryggmärgen. De är ansvariga för att förmedla meddelanden mellan andra neuroner. De är också inblandade i reflexer genom att överföra information direkt från sensoriska till motoriska neuroner, utan att gå förbi hjärnan.
NERVE-SKADOR
Nervskador kan uppstå till följd av skada, sjukdom eller exponering för vissa gifter. Symtom på nervskador är neuropati och omfattar domningar, stickningar och smärta. Nervskador kan behandlas med läkemedel, kirurgi eller sjukgymnastik. Andra alternativ, som nervflorering, yoga och akupunktur, kan också vara till hjälp.
Nervflossing, även kallad neurodynamisk modulering, är ett sätt att behandla neuropati genom att släppa på spänningen i de skadade nerverna. Nervaxeln och de omgivande lederna sträcks och dras, vilket i huvudsak lösgör nerven från den omgivande mjukvävnaden.
- Neuropati runt lårbenet och bäckenet uppstår ofta vid hemofili på grund av blodansamling som sätter tryck på lårbensnerven. I en studie av tonårspojkar med hemofili konstaterades att 12 veckors nervflosering avsevärt förbättrade lårbensnervens signalering och minskade smärtan jämfört med konventionell sjukgymnastik.
- I en annan studie fann man att fyra veckors användning av nervtråd minskade muskelspasticiteten (onormal stelhet) i handleden och fingrarna avsevärt och förbättrade funktionen i de övre extremiteterna hos tetraplegiska patienter efter en traumatisk ryggmärgsskada.
Perifer neuropati är en vanlig biverkning av kemoterapi. Resultaten av yoga för att minska kemoterapiinducerad neuropati studerades hos överlevare av bröst-, äggstocks- och endometrialcancer. Studien visade att utövande av 60 minuters yoga dagligen under åtta veckor minskade neuropatisk smärta avsevärt jämfört med kontrollgruppen som inte utövade yoga.
Akupunktur kan också avsevärt minska sensoriska symtom och smärta och förbättra patienternas livskvalitet vid kemoterapiinducerad neuropati.
STÖRNINGAR I NERVSYSTEMET.
Många olika sjukdomar kan påverka nervsystemet. Vissa av dessa störningar är tillfälliga och kan orsakas av stress eller sömnbrist. Andra tillstånd, som Alzheimers och Parkinsons sjukdom, är permanenta och progressiva. Behandling av störningar i nervsystemet innebär ofta medicinering, terapi och livsstilsförändringar.
ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom är en degenerativ sjukdom som drabbar hjärnan. Den vanligaste orsaken till demens är en försämring av den kognitiva funktionen. Symtom på Alzheimers sjukdom är bland annat minnesförlust, förvirring och svårigheter med språk och motorik. Sjukdomen utvecklas långsamt och kan så småningom leda till döden. Det finns inget botemedel mot Alzheimers sjukdom, men det finns behandlingar som hjälper till att hantera symptomen.
PARKINSONS SJUKDOM
Parkinsons sjukdom är en degenerativ sjukdom som påverkar hjärnan. Det är den näst vanligaste orsaken till demens. Symtom på Parkinsons sjukdom är bland annat skakningar, stelhet, långsamma rörelser och svårigheter med balansen. Sjukdomen utvecklas långsamt och kan så småningom leda till döden. Det finns inget botemedel mot Parkinsons sjukdom, men det finns behandlingar som hjälper till att hantera symptomen.
MULTIPEL SKLEROS
Multipel skleros är en degenerativ sjukdom som drabbar hjärnan och ryggmärgen. Den kännetecknas av skador, så kallade lesioner, i myelinskidan. Myelinskidan är ett fettämne som omger och skyddar nervfibrerna. När myelinskidan skadas störs nervimpulserna och symtom kan uppstå. Symtom på multipel skleros är bland annat trötthet, svaghet, muskelspasmer och svårigheter med balansen. Sjukdomen kan vara mild eller svår och det finns inget botemedel mot multipel skleros. Det finns dock behandlingar som kan hjälpa till att hantera symptomen.
CEREBRAL PALSY
Cerebral pares är en sjukdom som påverkar rörelse och muskeltonus. Den orsakas av skador på hjärnan, vanligtvis före eller under födseln. Symtom på cerebral pares kan vara muskelspasmer, svaghet och svårigheter med koordination och balans. Svårighetsgraden av symtomen kan variera från person till person. Det finns inget botemedel mot cerebral pares, men det finns behandlingar som hjälper till att hantera symtomen.
SLUTSATSER
Nervsystemet är ett komplext nätverk av nerver och celler som transporterar meddelanden fram och tillbaka mellan hjärnan och resten av kroppen. Det är ansvarigt för våra tankar, känslor, rörelser och förnimmelser. Nervsystemet kan påverkas av skador, sjukdomar eller exponering för vissa gifter. Nervskador kan leda till domningar, stickningar och smärta. Många olika sjukdomar kan påverka nervsystemet.
Resurser
Anatomy, Central Nervous System - StatPearls - NCBI Bookshelf
Neuroanatomy, Somatic Nervous System
Anatomy, Autonomic Nervous System
Neuroanatomy, Central Nervous System (CNS) - StatPearls - NCBI Bookshelf
Neuroanatomy, Cerebral Cortex - StatPearls - NCBI Bookshelf
