Det somatiska nervsystemet (SNS) är den del av det perifera nervsystemet som ansvarar för alla frivilliga rörelser i kroppen. Det somatiska nervsystemet består av relativt stora sensoriska och motoriska nerver som leder impulser snabbt, vilket gör att vi kan reagera snabbt på stimuli i vår omgivning.
Vad är det somatiska nervsystemet?
Det somatiska nervsystemet är under medveten kontroll, vilket innebär att vi kan välja om vi vill röra våra muskler eller inte. När vi till exempel bestämmer oss för att plocka upp en bok skickar hjärnan signaler via motorneuronerna till våra armmuskler och säger åt dem att dra ihop sig.
Det somatiska nervsystemet kan också aktiveras omedvetet. Till exempel när vi utlöser en reflex, använder oss av muskelminnet eller automatiskt drar oss tillbaka från ett smärtsamt stimuli.
Hur passar SNS ihop med resten av nervsystemet?
Människans nervsystem är uppdelat i det centrala och det perifera nervsystemet. Det centrala nervsystemet (CNS) består av hjärnan och ryggmärgen. Det perifera nervsystemet (PNS) består av alla andra nerver som sträcker sig över hela kroppen. De perifera nerverna förbinder det centrala nervsystemet med våra organ, muskler och körtlar. PNS är indelat i det somatiska nervsystemet och det autonoma nervsystemet.
Det somatiska nervsystemet (SNS) är det frivilliga nervsystemet, vilket innebär att vi kan välja att aktivera det. Dess primära ansvar är den medvetna kontrollen av skelettmuskelrörelser. SNS tar även hand om vissa ofrivilliga rörelser, t.ex. reflexer.
Det autonoma nervsystemet (ANS) ansvarar för kroppens ofrivilliga funktioner, vilket innebär att det fungerar automatiskt. Det kontrollerar alla processer som håller oss vid liv och fungerar, t.ex. hjärtfrekvens, andning och matsmältning. Det autonoma nervsystemet delas vidare in i det sympatiska (kamp eller flykt) och det parasympatiska (vila och matsmältning) nervsystemet.
Det somatiska och det autonoma nervsystemet arbetar ofta tillsammans. Till exempel vid kontroll av urinblåsan: den parasympatiska nervsystemet gör det möjligt för urin att lämna urinblåsan, men för att urinera krävs somatisk (frivillig) muskelkontroll.
Anatomi av det somatiska nervsystemet
Det somatiska nervsystemet omfattar alla nerver som nerverar skelettmusklerna. Dessa nerver har sitt ursprung i ryggmärgen och hjärnstammen och sträcker sig genom hela det perifera nervsystemet. Somatiska nerver gör det möjligt för oss att kontrollera våra muskelrörelser frivilligt, men de kan också aktiveras utan ett medvetet beslut (t.ex. reflexer).
Det somatiska nervsystemet innehåller både sensoriska och motoriska neuroner. Sensoriska neuroner är afferenta, vilket innebär att de skickar signaler från kroppen till hjärnan. Efferenta motorneuroner gör det motsatta. Somatiska nervfibrer är isolerade med relativt tjocka lager av myelin, så de leder impulserna snabbt. Detta gör att vi kan reagera snabbt på stimuli i vår omgivning.
Hjärna och ryggmärg
Det somatiska nervsystemet är en del av det perifera nervsystemet, men det centrala nervsystemet är fortfarande avgörande för dess funktion. Hjärnan tolkar sensorisk input och signalerar motoriska reaktioner för att kontrollera hela kroppen. Den motoriska cortexen i frontalloben genererar somatiska motoriska impulser.
Ryggmärgen är en lång nervpelare som löper längs ryggen och överför meddelanden mellan hjärnan och andra kroppsdelar. Den är ett viktigt förmedlingscentrum för de somatiska motoriska neuronerna och den somatiska reflexbågen.
Vissa nerver som ingår i det somatiska nervsystemet utgår direkt från hjärnan och ryggmärgen. Dessa kallas kranialnerver och spinalnerver.
Det finns 12 par kranialnerver, varav tio har sitt ursprung i hjärnstammen. Dessa nerver tar emot signaler från sinnesorgan som ögon och näsa. Kranialnerverna styr också frivilligt huvudets muskler.
Det finns 31 par ryggmärgsnerver som är kopplade till olika delar av ryggraden. De transporterar somatosensoriska och frivilliga motoriska signaler mellan periferin och ryggmärgen.
Somatiska sensoriska neuroner
Sensoriska neuroner i det somatiska nervsystemet har ändar i muskler, ben och hud. De tar upp somatiska förnimmelser, dvs. alla förnimmelser som upplevs av kroppen.
Somatiska förnimmelser kan vara antingen exteroceptiva (utanför kroppen) eller proprioceptiva (inuti kroppen). Exteroceptiva somatiska förnimmelser omfattar beröring, smärta, temperatur och tryck. Proprioceptiva sinnen omfattar ledposition och muskelspänning, och de hjälper till att orientera kroppens positionering i miljön.
Somatiska motoriska neuroner
Motoriska neuroner i det somatiska nervsystemet nerverar skelettmuskulaturen. Det vill säga alla muskler som vi frivilligt kan kontrollera. Det finns två huvudtyper: övre motoriska nervceller och nedre motoriska nervceller.
De övre motoriska neuronerna har sitt ursprung i hjärnans hjärnbark. De synapserar med lägre motoriska neuroner i ryggmärgen, som sedan innerverar musklerna. Synapser är platser där nerver överför kemiska eller elektriska impulser till andra nerver eller målvävnad.
Övre motorneuroner
De övre motorneuronerna är de nervceller som överför signaler från hjärnan till ryggmärgen. De har sitt ursprung i hjärnans primära motoriska cortex, som ligger i frontalloben. Den motoriska cortexen genererar signalerna för frivillig motorisk kontroll. De övre motorneuronerna följer två banor: pyramidala och extrapyramidala.
Pyramidalbanan: De flesta övre motoriska neuronerna passerar genom de medullära pyramiderna i hjärnstammen, det område som förbinder hjärnan med ryggmärgen. Dessa fibrer i pyramidalbanan bär signaler för alla frivilliga muskelrörelser, från breda till extremt exakta.
Extrapyramidal tract: Dessa nervfibrer passerar inte genom de medullära pyramiderna när de går genom hjärnstammen. Extrapyramidala trakters fibrer signalerar ändringar av frivilliga rörelser, t.ex. hastighet och koordination. De överför också signaler för ofrivillig motorisk kontroll, t.ex. hållning, och handlingar som blir ofrivilliga med tiden, dvs. muskelminne.
Nedre motoriska neuroner
De nedre motorneuronerna är den sista länken i det somatiska nervsystemet. De har sitt ursprung i ryggmärgen och nerverar skelettmusklerna i hela kroppen. När ett nedre motorneuron får stimulans från ett övre motorneuron får det muskeln att dra ihop sig. De nedre motorneuronerna i det somatiska nervsystemet består av tre typer: alfa, beta och gamma.
Alpha motorneuroner: Dessa är de vanligaste lägre motoriska neuronerna i det somatiska nervsystemet. Alfa-motorneuronerna innerverar huvuddelen av muskeln och driver kontraktionen.
Gamma-motorneuroner: Till skillnad från alfa-neuronerna orsakar gamma-neuronerna inte muskelkontraktion. Istället innerverar de muskelns sträckkänsliga fibrer och talar om för alfaneuronerna att de ska fortsätta att driva sammandragningen.
Beta-motoriska neuroner: Det är lite känt om beta-motoriska neuroners roll. De nerverar samma typer av motoriska fibrer som alfa- och gamma-motorneuronerna så att de kan stödja de andra två motorneuronernas funktioner.
Nedre motoriska neuroner är också involverade i den somatiska reflexbågen. Sensoriska nerver upptäcker ett visst stimulus och kan synapsa direkt med lägre motoriska neuroner i ryggmärgen för att åstadkomma en specifik muskelsammandragning. Reflexbågen går förbi hjärnan, så dessa åtgärder sker snabbt men ofrivilligt. Om man t.ex. knackar på patellasenen under knäet får quadricepsmuskeln att dra ihop sig och sträcka ut underbenet. Impulsen från känselnerven kan också gå genom en eller flera interneuroner för att nå motornerven.
Hur skapar SNS rörelse?
I människokroppen finns tre stora muskeltyper: skelettmuskler, hjärtmuskler och glatta muskler. Hjärtmuskeln utgör hjärtat och den glatta muskulaturen finns i inre system som t.ex. matsmältningskanalen. Båda styrs av det autonoma nervsystemet.
Det somatiska nervsystemet kontrollerar skelettmuskulaturen, som vi vanligtvis tänker på när vi tänker på muskler. Exempel på skelettmuskler är biceps, triceps och quadriceps.
När de lägre motoriska neuronerna når muskeln synapserar de med muskelfibrerna för att bilda den neuromuskulära korsningen. Muskelfibrer är långa, cylindriska celler som utgör våra muskler. De flesta muskelfibrer är utformade för att generera en faktisk muskelkontraktion. Alfa-motorneuronerna innerverar dem. Muskelfibrer som inte drar ihop sig kallas muskelspindlar, och de känner av muskelns sträckning och innerveras av gamma-motorneuronerna.
Stegen i en muskelkontraktion från avsikt till handling är:
- Somatosensorisk input talar om för hjärnan att vi bör röra oss (t.ex. att handen ligger på en varm yta), eller så bestämmer vi oss helt enkelt för att röra oss (t.ex. att vi vill plocka upp en penna).
- Den primära motoriska cortexen genererar en motorisk signal.
- De övre motorneuronerna tar upp signalen och för den vidare till ryggmärgen.
- I ryggmärgen synapserar övre och nedre motoriska nervceller.
- De lägre motorneuronerna levererar signalen till muskelfibrerna via neuromuskulära korsningar.
- Signalen utlöser sammandragningen av muskelfibrerna och muskeln drar ihop sig.
- Muskeln förkortas och producerar kraft för att utföra den avsedda åtgärden!
Denna snabba process producerar upprepade gånger varje liten rörelse i våra skelettmuskler.
Sensorisk information från musklerna och lederna skickas tillbaka till det centrala nervsystemet, vilket gör att vi kan övervaka våra rörelser och justera dem vid behov. Denna återkoppling kallas proprioception och är viktig eftersom den låter oss veta var våra lemmar befinner sig i rummet och hur mycket kraft vi utövar.
Störningar i det somatiska nervsystemet
Skador på det somatiska nervsystemet kan uppstå var som helst mellan den motoriska hjärnbarken i hjärnan och själva skelettmuskeln. Allmänna termer för sjukdomar i det somatiska nervsystemet är motorneuronsjukdom och perifer neuropati.
Symtomen omfattar ofta skakningar, muskelspasmer och nedsatt motorisk funktion. Vissa tillstånd är medfödda, vilket innebär att en person föds med det, eller så kan de utvecklas under hela livet. Orsaker som skador, virus och gifter kan vara genetiska eller externa. Orsakerna och riskfaktorerna är ofta oklara.
Exempel på sjukdomar som rör det somatiska nervsystemet är:
- Amyotrofisk lateralskleros (ALS), även kallad Lou Gehrigs sjukdom.
- Multipel skleros (MS)
- Poliomyelit
- Diskbråck
- Radikulopati (klämd nerv)
- Trauma i ryggmärgen
Behandlingarna för dessa tillstånd varierar. Vissa kan innebära medicinering och andra kan kräva kirurgi. Strategier för att skydda det somatiska nervsystemets allmänna hälsa är att regelbundet delta i måttligt intensiv träning och äta en kost med låg fetthalt och antioxidanter.
Slutsats
Det somatiska nervsystemet är avgörande för kontrollen av alla frivilliga rörelser. Somatosensoriska nerver gör att vi kan uppfatta information från omgivningen, t.ex. tryck, temperatur och smärta, samt vår kroppsställning. Somatiska motoriska nerver innerverar kroppens skelettmuskulatur för att producera motoriska reaktioner i enlighet med detta.
Vanligt Förekommande frågor
Vilka är SNS:s ansvarsområden?
Det somatiska nervsystemet ger medveten kontroll över skelettmuskulaturens rörelse. Det är en del av det perifera nervsystemet och omfattar sensoriska och motoriska neuroner. Det är också involverat i vissa omedvetna motoriska funktioner (t.ex. samordning av rörelser, arbete utifrån muskelminne, reflexer).
Vad är exempel på SNS-funktioner?
Det finns många exempel på hur det somatiska nervsystemet fungerar. Det somatiska nervsystemet är ansvarigt när du rör dina skelettmuskler. Exempel på detta är att gå, springa, lyfta vikter och idrotta. Det somatiska nervsystemet styr också ögonens och huvudets rörelser, till exempel blinkningar och sväljning.
Vilka är de viktigaste komponenterna i SNS?
SNS består huvudsakligen av somatosensoriska neuroner, motorisk cortex, övre och nedre motoriska neuroner och neuromuskulära korsningar. Somatosensoriska neuroner skickar information som tryck och beröring till hjärnan. Den motoriska cortexen genererar en motorisk signal som de övre motorneuronerna sänder till ryggmärgen. De nedre motorneuronerna överför signalen från ryggmärgen till muskeln, som överförs via en neuromuskulär korsning.
Hur kan jag skydda mitt SNS?
När vi åldras drabbas det somatiska nervsystemet av en naturlig nedgång, vilket leder till minskad sensorisk och motorisk kontroll. Detta beror ofta på att den neuromuskulära korsningen (NMJ) försämras. Studier tyder på att kosten spelar en inflytelserik roll för NMJ-hälsan.
Experiment i musmodeller visade att om man undviker fettrik kost och överdrivet kaloriintag kan man förhindra försämring av NMJ och till och med vända vissa typer av skador.
Reaktiva syrearter kan också skada NMJ. Dessa fria radikaler är naturliga biprodukter av vissa kroppsliga processer, inklusive muskelkontraktion.
Våra kroppar producerar vanligtvis antioxidanter för att motverka detta, men ett ökat intag av antioxidanter kan ge ytterligare skydd för NMJ. Detta kan inkludera D-vitamintillskott, livsmedel som är rika på E-vitamin (t.ex. spenat och tomater) och andra livsmedel som är rika på antioxidanter (t.ex. mörk choklad, blåbär, pekannötter och grönkål).
Regelbunden motion med måttlig intensitet kan öka produktionen av antioxidanter och förebygga skador på NMJ. Utmattande träning kan orsaka överdriven generering av reaktiva syrearter och potentiellt överväldiga kroppens naturliga antioxidanter.
Hänvisar ordet "somatisk" alltid till SNS?
Nej, "somatisk" betyder faktiskt "relaterad till kroppen". Det somatiska nervsystemet har fått sitt namn för att det bland annat har till uppgift att känna och röra kroppen. Det kan uppstå viss förvirring eftersom "somatisk" används i många termer utanför det somatiska nervsystemet.
Exempel:
- Somatiska celler: De flesta celler som ingår i kroppen (hud, muskler, ben, nerver osv.), till skillnad från könsceller som är reproduktiva celler (spermier, ägg).
- Somatiska syndrom: En psykisk sjukdom där en person uppvisar specifika fysiska symtom som inte alltid har en förklarad medicinsk orsak. Även om de fysiska symtomen kan involvera SNS ska detta inte förväxlas med störningar i SNS.
RESURSER FÖR FYSISK HÄLSA I ANAHANA
WIKIS OM FYSISK HÄLSA
BLOGGAR OM FYSISK HÄLSA
Vad är det centrala nervsystemet?
Vad är det perifera nervsystemet?
Vad är det somatiska nervsystemet?
Referenser
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK556027/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK539845/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK441977/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK554616/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK554542/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK532258/
